Google
Web medicallink.se primavi.se vaccination.nu
 PRIMAVI
Mat & dryck
Fråga dietisten
Råd/Reflektioner
Matlexikon
Näringslära
-Livsmedelsgrupper
-Vegetabiliskt
-Kosttillskott
-Superfruits
Hälsa
-Bantning & Vikt
-Risker med mat
-Kosthållning
Svensk forskning
Matlagning
-Kött & grönt recept
-Vegetariska recept
-Ingredienser
Drycker
Träning & idrott
Fråga personliga tränaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
 Föräldrar & barn
Barn
Graviditet
Svensk forskning
Sex & relationer
Hälsa/Sjukdom
Familj/Relationer
Manlig sexualitet
Kvinnlig sexualitet
Homo- & bisexualitet
Transexualitet
Sexuella företeelser
Svensk forskning
Njutning & skönhet
Själ & psyke
Hälsa
Stress
Samhälle
Träning & idrott
Fråga idrottsläkaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
Tandvård
Fråga tandläkaren
 Artikelarkiv

 Föräldrar & barn

Brännskadade barn
Pressmeddelande från Malmö högskola

Pojkar i åldern 1-2 år, ofta med utländska föräldrar, är de barn som oftast drabbas av brännskador i hemmet. För att nå fram till fler föräldrar krävs en större variation i barnhälsovårdens informationsarbete, mer kulturell och språklig kompetens samt sjukvårdsutbildade hälsoinformatörer, som informerar på sina respektive hemspråk. Det framgår av en ny licentiatavhandling från Malmö högskola. Anna Carlssons licentiatavhandling "Olycksfallsrisker i barnets hemmiljö. Fokus på skållskador" är den första som läggs fram på Hälsa och samhälle.

Syftet med avhandlingen är att beskriva barns (0-6 år) utsatthet för olycksfallsrisker i hemmiljö genom att fokusera på omfattningen av bränn- och skållskador, föräldrars uppfattningar om påverkande faktorer till olyckshändelser samt föräldrars uppgifter om egen följsamhet till olycksförebyggande råd och anvisningar. Anna Carlsson har i tre studier undersökt i vilken utsträckning föräldrarna följer de olycksförebyggande råden och anvisningarna från barnhälsovården (studie 1), brännskadekarakteristika bland barn som konsulterat sjukvården (studie 2) och föräldrars uppfattning om faktorer som påverkat hur skållskadorna uppkommit (studie 3).

- Skälet till att jag valde att fokusera på skållskador är dels att problemet är större än vi känner till genom statistiken, dels att dessa skador orsakar stor smärta och stort lidande, både för barnen och föräldrarna, säger Anna Carlsson. Ångesten stannar kvar för resten av livet hos vissa föräldrar.

Barn till utländska föräldrar drabbas oftare
Drygt 30 % av föräldrarna i studie 1 uppgav att de till mindre än 50 % följde de förebyggande råden som sjuksköterskan från barnhälsovården förmedlat. Föräldrarnas bakgrund och socioekonomiska situation hade betydelse, särskilt deras utbildning, för i vilken utsträckning de följde råden. De föräldrar som följde råden minst hade oftare utländsk härkomst och hade mindre än 12 års utbildning.

De barn som oftast drabbades av brännskador (studie 2) var 1-2 år gamla och pojkar (64 %). Barn till utlandsfödda föräldrar drabbades oftare än barn till svenskfödda föräldrar. 81 % av brännskadorna var skållskador.

Föräldrarnas uppfattningar om faktorer som påverkat att barnen drabbades av skållskador (studie 3) kan beskrivas i två teman: Avvikelse från det normala och Missbedömning av barnets förmåga. En faktor som enligt föräldrarna påverkat att olyckan hände kunde vara att något oförutsatt inträffade, som ett oväntat besök eller att någon familjemedlem var trött eller stressad eller helt enkelt slumpen. Föräldrarna beskrev att de ofta överskattade sina barns förmågor att förstå faror och inte var medvetna om vad barnen kunde förmå att göra förrän barnen hade gjort det. Det handlade om missbedömningar av barnets preventiva förmåga, snabbhet och räckvidd. Föräldrarna uppgav att de hade svårt att följa med i barnets snabba utveckling, särskilt under de två första levnadsåren.

Mer varierad information
Den första studien bygger på enkätsvar från föräldrar och urvalet gjordes så att det skulle vara representativt för Malmö som helhet. Studie 2 bygger på en granskning av barnens journaler avseende diagnos, ålder, kön och föräldrarnas härkomst. I studie 3 intervjuades föräldrar till barn som skållskadats.

- I samband med 10-månaders-kontrollen tillfrågades föräldrarna av ansvarig sjuksköterska om de ville delta i studie 1 och svara på en enkät, säger Anna Carlsson. När det gäller studie 3 besökte jag Kirurgiska klinikens akutmottagning på UMAS regelbundet, gick igenom journaler och ringde sedan själv upp föräldrarna för att höra om de ville delta.

Den viktigaste slutsatsen som kan dras från resultatet av Anna Carlssons studier rör frågan hur barnhälsovården når och möter föräldrarna med sin information om förebyggande åtgärder.

- De pedagogiska kunskaperna hos barnhälsovårdens personal behöver bli större, säger Anna Carlsson. Barnssjuksköterskorna möter familjer där föräldrarna har utländsk härkomst och låg utbildning. I dessa familjer sker fler olycksfall och vidtas färre förebyggande åtgärder än i andra familjer. För att nå fram till fler föräldrar krävs en större variation i det pedagogiska arbetet. Det behövs också mer kulturell och språklig kompetens, t ex genom samarbete med invandrarföreningar och hälsoinformatörer, som är sjukvårdsutbildade personer som planerar och förmedlar hälsoinformation på sina respektive hemspråk.

För mer information, kontakta Anna Carlsson, 040-665 79 39, mobiltelefon 0740-43 02 42 eller via mail anna.carlsson@hs.mah.se  

-   Källa: Forskning.se Datum: 05-11-03


Utskriftsformat Tipsa en vän!

Annonser
Kontakta oss
 © Medical Link · All Rights reserved Medical Link 3W AB · Citera oss gärna men ange källan

seo services

garcinia cambogia reviews

bad credit loans