Google
Web medicallink.se primavi.se vaccination.nu
 PRIMAVI
Mat & dryck
Fråga dietisten
Råd/Reflektioner
Matlexikon
Näringslära
- Antioxidanter
- Energibehov, 1
- Energibehov, 2
- Energibehov, 3
- Fettbehov, 1
- Fettbehov, 2
- Fettbehov, 3
- Glykemiskt index
- Hunger och matlust
- Kolhydrater
- Kostfibrer
- Kosttillskott?
- Mineraler
- Vitamin A
- Vitamin B1
- Vitamin B1
- Vitamin B12
- Vitamin B2
- Vitamin B3
- Vitamin B6
- Vitamin C
- Vitamin D
- Vitamin D (2)
- Vitamin E
- Vitamin Folacin
- Vitamin K
- Vitaminer
-Livsmedelsgrupper
-Vegetabiliskt
-Kosttillskott
-Superfruits
Hälsa
-Bantning & Vikt
-Risker med mat
-Kosthållning
Svensk forskning
Matlagning
-Kött & grönt recept
-Vegetariska recept
-Ingredienser
Drycker
Träning & idrott
Fråga personliga tränaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
 Föräldrar & barn
Barn
Graviditet
Svensk forskning
Sex & relationer
Hälsa/Sjukdom
Familj/Relationer
Manlig sexualitet
Kvinnlig sexualitet
Homo- & bisexualitet
Transexualitet
Sexuella företeelser
Svensk forskning
Njutning & skönhet
Själ & psyke
Hälsa
Stress
Samhälle
Träning & idrott
Fråga idrottsläkaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
Tandvård
Fråga tandläkaren
 Artikelarkiv

 Mat & Dryck » Näringslära

Kolhydrater

Enligt Svenska näringsrekommendationer (SNR-97) bör maten bestå av 55 - 60 energiprocent (E%) kolhydrater, dvs 55 - 60 procent av kcal bör komma från kolhydrater i maten. Socker är en kolhydrat och den andelen bör begränsas till högst 10 E%.

1 gram kolhydrater från maten ger cirka 4 kcal.
En kost på 1 600 kcal per dag bör därför innehålla cirka 220 gram kolhydrater
Ekvation: 1 600 (kcal) x 0,55 (procent kolhydrater) = 880
880 (kcal kolhydrater) / 4 (kcal/gram kolhydrater) = 220

Kostfiber och stärkelse
En hög andel av kolhydrater i maten minskar risken för övervikt och ohälsa relaterad till denna. Den största delen av kolhydraterna bör komma från stärkelse- och fiberrika livsmedel. (Läs mer om fiberrika livsmedel i avsnittet kostfiber). Kostfiber är en kolhydratform som kroppen inte kan digerera, dvs smälta, och ta upp i kroppen. Stärkelserika livsmedel är t ex bröd och andra cerealieprodukter, pasta, potatis, ris, baljväxter, en del grönsaker samt frukt. (Läs mer i avsnittet Glykemiskt index).

Gärna mer kolhydrater i maten
Många av oss äter för lite kolhydrater i förhållande till protein och fett. De flesta äter för mycket fett och lite för mycket protein och skulle må bättre av att öka andelen kolhydrater i maten. När man ökar på mängden kolhydrater kan portionerna upplevas mycket större. Man kan då lätt tro att vi får i oss mindre kalorier genom att äta en liten portion som i själva verket innehåller mycket dolt fett. Fenomenet kan illustreras av en bit ost- och skinkpaj jämfört med en stor portion ris serverat till ett litet stekt kycklingbröst med en tomatsås. Ost- och skinkpajen innehåller med största sannolikhet mycker mer kalorier än kycklingen och riset men upplevs kanske som en lätt måltid.

Bim Åkers   Källa: PrimaVi

Utskriftsformat Tipsa en vän!

Annonser
Kontakta oss
 © Medical Link · All Rights reserved Medical Link 3W AB · Citera oss gärna men ange källan