|
|
|
|
| Mat & Dryck » Näringslära |
Kostfibrer
|
Enligt Svenska näringsrekommendationer (SNR) ska kosten bestå av ca 3 g kostfibrer per mJ. (1 mJ = 1 000 kJ = ca 238 kcal). För vuxna personer motsvarar det ca 25 - 30 gram kostfibrer per dag.
|
Vegetabiliska produkter
Kostfibrer finns bara i vegetabiliska livsmedel. Kostfibrerna bryts inte ned i människans mag- och tarmkanal och passerar därför kroppen nästan oförändrade. Det innebär att kroppen inte kan ta upp kostfibrer och utnyttja dem som näring varför de heller inte ger några kalorier.
Gelbildande och icke gelbildande kostfibrer
Kostfibrer kan delas upp i två stora grupper: gelbildande och icke gelbildande kostfibrer, eller annorlunda uttryckt vattenlösliga kostfibrer och icke vattenlösliga kostfibrer. De gelbildande kostfibrerna kan bl a hjälpa till att hålla ner blodsockret.
Långsam mat
Genom att inkludera mycket av gelbildande fibrer i en måltid, kan fibrerna fördröja upptaget av andra kolhydrater i kosten. Enkelt kan man förklara det som att andra kolhydrater först måste passera den gelé de vattenlösliga fibrerna bildar i magsäcken för att sedan nå tarmväggen och kunna absorberas till blodet. Detta steg fördröjer upptaget.
Kostfibrer påverkar kroppen gynnsamt på många olika sätt
Fibrerrika livsmedel kräver mycket tuggning som stimulerar salivutsöndringen och minskar risken för karies
De gelbildande fibrerna kan medverka till att blodsockret inte stiger lika snabbt efter en måltid.
Fibrerna gör att vi får en långsammare magsäckstömning och ger längre mättnadskänsla.
Studier har visat att personer som äter en fiberrik kost har en ökad insulinkänslighet, dvs det insulin som finns utnyttjas bättre. Det här är väldigt viktigt hos typ II-diabetiker som inte får insulin.
Gelbildande fibrer kan hjälpa till att sänka det onda kolesterolet (LDL).
Mycket fibrer i kosten gör att mag- och tarmkanalens rörelser arbetar bättre. Rörelserna i mag- och tarmkanalen för näringen frammåt och ju kortare tid maten ligger i tjocktarmen desto mindre risk för att tarmen utsätts för gifter och annat som kan skada den, d v s mindre risk för förstoppning, divertiklar (fickbildningar) och tjocktarmscancer.
Fiberrika livsmedel
Fiberrika livsmedel är baljväxter (bönor, linser och ärter), frukt, bär, grönsaker, bröd och cerealieprodukter med så stor del av hela korn som möjligt, råris m m. De gelbildande fibrerna finns främst i baljväxterna, frukt, bär och grönsaker, medan sädesslagen innehåller främst icke gelbildande fibrer. Som ett undantag i den gruppen kan havre (t ex havrekli) och råg nämnas, som innehåller gelbildande kostfibrer.
Bim Åkers
Datum: 02-05-07
|
|
|
|
|
|
| Annonser |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utskriftsformat
Tipsa en vän!
