Google
Web medicallink.se primavi.se vaccination.nu
 PRIMAVI
Mat & dryck
Fråga dietisten
Råd/Reflektioner
Matlexikon
Näringslära
-Livsmedelsgrupper
-Vegetabiliskt
-Kosttillskott
-Superfruits
Hälsa
-Bantning & Vikt
-Risker med mat
-Kosthållning
Svensk forskning
Matlagning
-Kött & grönt recept
-Vegetariska recept
-Ingredienser
Drycker
Träning & idrott
Fråga personliga tränaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
 Föräldrar & barn
Barn
Graviditet
Svensk forskning
Sex & relationer
Hälsa/Sjukdom
Familj/Relationer
Manlig sexualitet
Kvinnlig sexualitet
Homo- & bisexualitet
Transexualitet
Sexuella företeelser
Svensk forskning
Njutning & skönhet
Själ & psyke
Hälsa
Stress
Samhälle
Träning & idrott
Fråga idrottsläkaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
Tandvård
Fråga tandläkaren
 Artikelarkiv

 Njutning & Skönhet

Åtta råd för att bli arg och fet

Tidningar och andra media inom hälsa svämmar över av goda råd för att hålla dig slank, sund och välmående. Vi kan nu istället presentera motsatsen - åtta råd som garanterat gör dig arg, fet och illamående.
Grundtipset är att äta fel sak vid fel tidpunkt och att framför allt att undvika allt vad rörelse heter.

1. Sov oregelbundet
Om du sover för lite och gärna på dagen kommer kroppens rytm i otakt. Du blir garanterat trött och arg och tröstäter för att bli pigg.

2. Ät en jättemåltid sent på kvällen
Kroppens ämnesomsättning och energiförbränning sjunker på kvällen och kroppens vilja att förbränna lagrat kroppsfett minskar under natten.

3. Ät på natten
Då är kroppens ämnesomsättning som lägst. Detta fungerar även för att öka de farliga blodfetterna.

4. Ät oregelbundet
Kroppen blir totalt förvirrad och tycker att det är bäst att öka enzymerna som lagrar kroppsfett. Man vet ju aldrig när maten kommer nästa gång.

5. Ät dagligen fler kalorier än du förbrukar
För att bilda ett kilo fettväv räcker det med 100 extra kalorier per dag i två månader vilket motsvarar antingen 2 dl starköl, 1,6 dl vin, 2 dl läsk, 1 msk matolja eller 50 gram chokladpudding.

6. Undvik fysisk aktivitet
Jympan ökar kroppstemperaturen och ger sänkt aptit. Alltså, när du rör på dig dämpas hungersignalerna och utsikterna att bli fet minskas. Hu!

7. Hoppa över måltider
Utan mat tar kroppen energi från kolhydrater i levern och protein i vävnader i första hand. Först när du hoppat över att äta i nio timmar börjar fettförbränningen. Vid det laget har du ett så stort hungersug att du okontrollerat stoppar i dig allt som kommer i din väg.

8. Småät hela tiden
Om du äter många småmåltider under dagen sätts mättnadssignalerna ur spel och du uppnår inte hungertillstånd mellan måltiderna. Genom att småäta hela tiden kommer du garanterat aldrig bli mätt och du kommer äta mycket mer än vad du skulle gjort om du ätit dig lagom mätt vid regelbundna tider.


Måndagsmorgon och väckarklockan ringer. Trots att vi sovit ut i helgen känns det jobbigt att gå upp. Egentligen önskar kroppen att dygnet hade fler timmar och när vi sedan tvingar oss in i ett 24-timmarsdygn trivs den inte.

Vi människor är konstruerade att vara vakna, aktiva och ätande på dagarna. Vi har dåligt mörkerseende och vår kroppsklocka vill styra oss till att sova och fasta på natten då det är mörkt.

Kroppsklockan har flera viktiga funktioner och är en nödvändighet för oss människor och vår överlevnad.

Den gör det möjligt för kroppen att regelbundet växla tillstånd mellan aktivitet och sömn. Kroppsklockan styr också vår ämnesomsättning och aptit och kan lätt störas när vi ändrar vår tillvaro.

I dagens samhälle när vi alltid är på språng, arbetar oregelbundet och har förändrat våra vanor är olika rubbningar snarare regel än undantag.

Kroppsklockan påverkas av dagsljuset och ljuset som varierar med årstiderna. Förr i tiden påverkade årstiderna också tillgången på mat och vi var tvungna att lagra matförråd och kroppsfett för att klara svältperioder.

Trots att vi numera har tillgång till ett matöverflöd året om och dygnet runt
lever våra kroppar genetiskt kvar i dessa förgångna tider. När mörkret faller och höst och vinter kommer, styr kroppsklockan oss envist att "bunkra upp inför svält".

Blodfetter och fettdepåer ökar hos däggdjuren här i norr och gäller sannolikt även för människor. Hur många av oss upplever inte att vi går upp något kilo under höst och vinter?

Temperaturen betyder mycket för aptitregleringen, det vet alla som haft
feber och upplevt varma sommardagar. Då längtar man inte efter fettrika och energirika middagar utan efter mat som är rik på vatten.

Åldern har också betydelse när det gäller vilken mat man föredrar. Spädbarn och tonåringar växer intensivt och har också ett stort "sug" efter att äta fett. Äldre människor tappar däremot ofta lusten att äta.

Maten innehåller energigivande näringsämnen som protein, fett och kolhydrater. När energiintaget motsvarar kroppens förbränning och vi äter i tid - och inte
i otid - är allt frid och fröjd och vi håller en lagom kroppsvikt.

Kroppen vill helst ha mat på regelbundna tider och den vill ha lika mycket mat som vi förbränner. Den vill också ha ett lagom förråd av fett för att klara svält.

Kroppen vill veta när maten kommer så att den kan möta den kemiska kaskaden av näringsämnen med hjälp av hormoner och enzymer.

Och den vill inte ha mat nattetid eftersom kroppsklockan säger: ät på dagen och fasta på natten.

Hur och när ska jag då äta? Kan man lita på kroppens signaler, trots att vi idag lever så annorlunda mot förr?

Knappast. Det tar lång tid för kroppen och kroppsklockan att ställa om sig till det liv vi lever idag. Vi är fortfarande gjorda för att följa ljusets och mörkrets växlingar, även om vi gör allt vi kan för att störa den rytmen genom att ha tänt dygnet runt.

Det händer olika saker i kroppen vid olika tidpunkter på dygnet, förändringar som påverkar vårt behov av att äta.

Under dagen ökar suget efter protein, medan lusten att äta fett blir allt starkare ju närmare kvällen man kommer.

Att följa dessa "biologiska impulser" är visserligen både rätt och naturligt, men kräver ändå lite eftertanke. Och mycket kunskap.


FAKTA
Vår biologiska klocka:
Den biologiska klockan består av en liten grupp hjärnceller.
Cellerna sänder signaler till olika delar av hjärnan och körtlar och tar också emot signaler från dessa.

För att det ska bli effekt måste cellerna samarbeta. Det tar ett tag att utveckla detta samarbete. Därför har spädbarn ingen uttalad dygnsrytm vid födelsen, den kommer först under det första levnadsåret. Det är framför allt dagsljus som påverkar oss. Därför blir många sömniga och
deprimerade under höst och vinter och behöver ljusterapi.

Vi kan tvinga oss att vara vakna vid fel tid, men vi fungerar inte lika bra på natten som på dagen.
En rubbad dygnsrytm stör ämnesomsättningen och aptiten vilket ger huvudvärk och orkeslöshet. Det banar väg för tröstätande och övervikt eftersom man tappar kontrollen över sitt ätande.

10-15 procent är morgonmänniskor, 15-20 procent kvällsmänniskor, resten
mittemellan..



2000-11-13


-   Källa: Medical Link

Utskriftsformat Tipsa en vän!

Annonser
Kontakta oss
 © Medical Link · All Rights reserved Medical Link 3W AB · Citera oss gärna men ange källan

seo services

traffic realys

garcinia cambogia