Google
Web medicallink.se primavi.se vaccination.nu
 PRIMAVI
Mat & dryck
Fråga dietisten
Råd/Reflektioner
Matlexikon
Näringslära
-Livsmedelsgrupper
-Vegetabiliskt
-Kosttillskott
-Superfruits
Hälsa
-Bantning & Vikt
-Risker med mat
-Kosthållning
Svensk forskning
Matlagning
-Kött & grönt recept
-Vegetariska recept
-Ingredienser
Drycker
Träning & idrott
Fråga personliga tränaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
 Föräldrar & barn
Barn
Graviditet
Svensk forskning
Sex & relationer
Hälsa/Sjukdom
Familj/Relationer
Manlig sexualitet
Kvinnlig sexualitet
Homo- & bisexualitet
Transexualitet
Sexuella företeelser
Svensk forskning
Njutning & skönhet
Själ & psyke
Hälsa
Stress
Samhälle
Träning & idrott
Fråga idrottsläkaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
Tandvård
Fråga tandläkaren
 Artikelarkiv

 Njutning & Skönhet

Kosmetika in reality

Fruktsyror från citrusfrukter, närande olivolja och ljuva dofter av rosor och lavendel. När det gäller kosmetiska produkter är det ofta de naturliga ingredienserna som ska locka oss att handla. Kemiska beteckningar förpassas istället till den oftast mycket finstilta texten på förpackningen.

Men alla ingredienser är viktiga, inte minst för dig som har känslig hy. Eller för dig som av någon annan anledning vill veta vad som finns i produkterna. Det finns därför all anledning att titta lite närmare på innehållsdeklarationen.

Till kosmetiska produkter räknas hud-, hygien- och hårvårdsprodukter samt parfymer. Under 1999 handlade vi sådana varor för 8 miljarder kronor.

Vatten heter Aqua i hela EU
Alla kosmetiska produkter som säljs inom EU måste sedan 1997 vara innehållsdeklarerade, antingen på förpackningen eller på ett lösblad. Alla godkända ingredienser har också fått enhetliga beteckningar. Vatten exempelvis betecknas som Aqua och bivax som Cera Alba. Parfym benämns parfum och smak anges som aroma. Färger betecknas med CI samt indexnummer. Samtliga ingredienser deklareras efter vikt i fallande skala ner till 1 %. Därunder krävs ingen inbördes ordning. Samma bestämmelser råder i Norge och Island.

Spara innehållsdeklarationen
För att man ska kunna bilda sig en uppfattning om vad produkterna innehåller gäller det alltså att förstå vad benämningarna står för.
Viss hjälp finns att få på Eurodicautom, som är EU:s flerspråkiga termbank: www.europa.eu.int/geninfo/info-sv.htm Mer lättåtkomlig information finns på: www.shenet.se Där finns ca 200 växer listade. Genom att söka på det latinska namnet kan du snabbt få reda på det svenska namnet, därtill en beskrivning av växten ifråga samt exempel på olika kosmetiska beredningar.

När det gäller internationella kemiska beteckningar finns dock oftast bara en enda beteckning - på engelska. Sådana beteckningar kan stå både för naturliga, naturidentiska och syntetiska ämnen.

Om du ändå skulle vara osäker, kontakta leverantören. Du kan också vända dig till den ansvariga myndigheten, som är Läkemedelsverket.

Om du däremot misstänker att du reagerar på ett kosmetiskt preparat, kontakta en läkare och ta med innehållsdeklarationen. Då är det lättare att komma fram till om det är preparatet ifråga som du reagerar på och i så fall vilket ämne.

Så här deklareras några vanliga naturliga ämnen:
aloe vera = Aloe Barbadensis
aprikos = Prunus Armeniaca
avocadoolja = Persea Gratissima
bergamott = Citrus Bergamia
bivax = Cera Alba
citron = Citrus Limonum
grapefrukt = Citrus Grandis
gurka = Cucumus Sativus
havssalt = Maris Sal
honung = Mel
ingefära = Zingiber Officinalis
kakaosmör = Theobroma Cacao
jordnöt = Arachis Hypogaea
mango = Mangifera Indica
maskros = Taraxacum Officinalis
mineralolja = Paraffinum Liquidum
mjölk = Lac
persika = Prunus Persica
syren = Syringa Vulgaris
saffran = Crocus Sativus
vatten = Aqua
ägg = Ovum

Källa: Inte bara vacker sammanställd av Christina Mattsson och Bertil Sundman,
utgiven av Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet.


Naturliga ämnen, naturidentiska och syntetiska
Det finns tre begrepp som ofta nämns när det handlar om kosmetik - naturlig, naturidentisk och syntetisk.

  • Med naturliga ämnen menas sådana som finns naturligt i den råvara som används, till exempel apelsinextrakt från apelsiner.
  • Naturidentiska ämnen är identiska med de naturliga. Det enda som skiljer dem åt är att de inte är helt och hållet naturligt framställda.
  • Syntetiska ämnen är däremot konstgjorda ämnen som inte finns i naturen och som har egna kemiska beteckningar.

    Vetenskapligt sett finns dock inte den här klassificeringen, förklarar Monica Tammela på Läkemedelsverket. Där använder man sig heller inte av beteckningen naturkosmetik - alla kosmetiska preparat benämns kosmetika.

    Mix av olika ämnen
    De allra flesta kosmetiska produkter är en mix av de olika grupperna.
    Örtbaserade preparat, exempelvis, innehåller ofta vissa syntetiska ämnen, främst konserveringsmedel och emulgatorer (förtjockningsmedel).
    - Vi har gjort ett urval av de naturliga och syntetiska ingredienser som inom kosmetikaindustrin har en lång och väldokumenterad historia, förklarar man på The Body Shop.

    Hos Fleur de Santé, som säljer kosmetik på postorder, använder man också en mix av olika ingredienser.
    - Våra produkter är örtbaserade, förklarar man. Men vi använder även vissa syntetiska ämnen, till exempel konserverings- och emulgeringsmedel. Mixen av de olika ämnena är det som avgör kvalitén på den färdiga produkten.

    Syntetiska ämnen anses renare
    Förespråkarna för syntetiska ämnen framhåller gärna att dessa är renare än naturliga ämnen och ur allergisynpunkt därför säkrare. Dessutom är de syntetiska ämnena ofta - dock inte alltid - billigare att framställa. För att exempelvis ta fram blomextrakt går det åt stora mängder blommor som ska plockas vid rätt tidpunkt och hanteras på rätt sätt.

    Naturliga ämnen har lång tradition
    Tillverkare av örtbaserad kosmetika tar istället fasta på att naturen kan vara svår att efterlikna. Man utnyttjar därför de örter som man vet har en välgörande verkan. Ofta stöder man sig här på en lång tradition, på samma sätt som när det gäller naturläkemedel. En blommas doft kan också vara sammansatt av många dofter och därför vara svår att efterlikna.

    Känsliga produkter är datummärkta
    Det finns stränga regler för hur kosmetiska produkter ska tillverkas. Precis som för läkemedel utgår man från GMP (Good Manufacturing Practice), där det bland annat ingår krav på dokumentation och säkerhetsbedömning. Däremot behöver kosmetika inte datummärkas. Ett enda undantag finns: Om hållbarheten är kortare än 30 månader måste man ange ett bäst-före-datum.

    Hur länge produkten sedan håller sig i öppnad förpackning beror sedan på hur man hanterar den. När det gäller hudcremer, till exempel, är en spatel att föredra framför att applicera cremen med fingrarna. Då förebygger du bakterietillväxt och produkten håller sig fräsch längre.

    Inte bara vacker är en faktabok om produkter för skönhetsvård, hygien, kroppsvård, hårvård, dofter m.m., sammanställd av Christina Mattsson och Bertil Sundman. ISBN 91-630-9500-9. Finns att köpa i bokhandeln och låna på bibliotek.

    2000-10-02


    Gunilla Wernar   Källa: Medical Link

  • Utskriftsformat Tipsa en vän!

    Annonser
    Kontakta oss
     © Medical Link · All Rights reserved Medical Link 3W AB · Citera oss gärna men ange källan