Google
Web medicallink.se primavi.se vaccination.nu
 PRIMAVI
Mat & dryck
Fråga dietisten
Råd/Reflektioner
Matlexikon
Näringslära
-Livsmedelsgrupper
-Vegetabiliskt
-Kosttillskott
-Superfruits
Hälsa
-Bantning & Vikt
- Antibantning del 1
- Antibantning del 2
- Antibantning del 3
- Antibantning del 4
- Bantningsmedel
- Du kan bli frisk!
- Fetma
- Matmissbruk
- Skatt
- Stillasittande liv
- Undervikt
- Uppkomsten av fetma
- Varför man blir fet
- Vatten mot hunger
- Vi blir fetare
- Viktminskning
-Risker med mat
-Kosthållning
Svensk forskning
Matlagning
-Kött & grönt recept
-Vegetariska recept
-Ingredienser
Drycker
Träning & idrott
Fråga personliga tränaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
 Föräldrar & barn
Barn
Graviditet
Svensk forskning
Sex & relationer
Hälsa/Sjukdom
Familj/Relationer
Manlig sexualitet
Kvinnlig sexualitet
Homo- & bisexualitet
Transexualitet
Sexuella företeelser
Svensk forskning
Njutning & skönhet
Själ & psyke
Hälsa
Stress
Samhälle
Träning & idrott
Fråga idrottsläkaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
Tandvård
Fråga tandläkaren
 Artikelarkiv

 Mat & Dryck » Bantning & Vikt

Du kan bli frisk!
Här är Marinas historia

Jag har varit inne på er sida och läst om ämnet Bulimi/Anorexi. Jag är 30 år och har själv haft ätstörningar i cirka tio års tid. Jag är "symptomfri" sedan cirka ett år tillbaka. Det har varit ett hårt arbete att ändra sin negativa självbild och jag jobbar hela tiden på det. Och DET GÅR!!!!!!!

Jag vill gärna dela med mig av mina erfarenheter, kanske kan det hjälpa någon? I alla fall ge en tankeställare, det skulle jag ha behövt....

Misshandlat kroppen
Jag har arbetat i en hälsokostbutik (ironiskt nog som hälsokostrådgivare) så jag har haft all tillgång till kunskap om vitaminer, mineraler och om vad kroppen behöver för att må bra. Trots det så har jag
"misshandlat" min kropp något så hemskt, särskilt de senaste åren. Jag har svält mig själv i veckor, hetsätit, tränat enorma mängder, utan att ge kroppen näring och vila. Jag åt ingen mat, ej heller vitaminer och andra kosttillskott på grund av rädsla för viktuppgång. Jag har kräkts upp till cirka sex gånger per dag.

Sov bara korta stunder
Oftast sov jag bara korta stunder under natten, väldigt oroligt, och lika ofta fick jag gå upp och duscha, byta alla sängkläder och nattlinne på grund av att jag badade i svett. Andra nätter låg jag i dubbla pyjamasar och sockor under tjocka täcken, så bara nästippen stack upp. Jag hade hjärtklappning, särskilt på kvällarna då hjärtat kunde börja rusa, helt utan anledning (vilket var min åsikt då). Jag kände en enorm trötthet dygnet runt, yrsel och var svullen i kroppen av vätska. Ja, listan kan göras lååååååång..... Mitt tidigare "normala" kroppstillstånd var kramp och domningar i händer, fötter och ben. På nätterna så kraftiga att jag tog värktabletter och låg med värmekudde i sängen för att försöka sova. Allt detta för att jag ville gå ner i vikt, för att jag ville känna mig snygg, fräsch och "i form".

Tappade hår
Jag tappade nästan allt mitt hår, har alltid haft långt tjockt hår, och jag fick panik när jag började tappa det. Allt hände så fort. Håret låg i stora drivor på kudden, på golvet, orsakade stopp i badrummet och det var fruktansvärt! Idag börjar håret att växa ut igen.

Idag försöker jag att reparera skadorna på min kropp. Mina tänder har jag precis beställt tid för. Vad kan jag säga.....mina tänder är ingen vacker syn idag.... på grund av år av kräkningar, frenetiskt tandborstande och mängder av coca cola light som jag levde på, då det stillade sötsuget och var kalorifritt. Tänderna har också tagit skada av tandgnissling nattetid på grund av muskelspänningar och stress.

Något gick fel
Idag känns det som att jag har vaknat upp ur en slags "dvala"....jag kan inte beskriva det med något bättre ord. Jag tittar på gamla kort på mig själv och ser en glad ung tjej, sportig, söt, normalviktig med vita tänder och tjockt mörkt lockigt hår. Hur kunde det bli så här? Varför har jag gjort mig själv så illa? Någonstans på vägen gick det helt enkelt fel, min egen "diagnos" är en skev och felaktig negativ självbild.

Det var inte lätt att sluta... min vändning/räddning blev att jag blev sambo med min pojkvän. Jag hade döljt det (vilket man blir expert på för övrigt) i 1 1/2 år då vi var särbos. Men efter 6 månader som sambos förstod han. Första reaktionen blev ilska, sedan långa samtal och han passade på mig som en hök varje gång jag gick på toaletten (även på restauranger). Nu är detta cirka ett år sedan och idag lever vi ett normalt samboliv kan jag tillägga.

Vanlig mat
Jag har verkligen fått kämpa! Jag har gått ut på fik och ätit en stor bakelse, gått hem till lägenheten med ångesten, sprungit ut till badrummet (min vana trogen) suttit på knä över toaletten, men avbrutit mitt i. Stängt toalocket, suttit i soffan med en obeskrivlig ångest i flera dagar. Jag lade ner all form av motion för att inte kunna kompensera den vägen. Min kropp som varit van att löpa mil efter mil....

Jag har ätit vanlig mat på bestämda tider (färdiga matlådor med näringsrik mat att värma i micron), då mina hunger- och mättnadskänslor tidigare ej fungerade som dom skulle, det vill säga inte alls!

Ta hand om sig själv
I samma veva så utbildade jag mig till massageterapeut, där man under utbildningen får läsa ingående om kroppen, dess mekanismer och uppbyggnad. Idag känner jag en oerhörd respekt för min kropp, nästan en form av kärlek. Även om jag vissa dagar fortfarande kan känna att dom negativa tankarna kommer tillbaka. Men jag har lärt mig att det är just då som jag behöver ta hand om mig själv extra mycket. Krypa upp i soffan med en bra film och en filt, avboka aktiviteter som känns jobbiga. Det här med ett normalt socialt liv är också någonting nytt för mig. Då det sociala livet i princip alltid inkluderar fika, middagar, lunch, midsommarmat, grillkvällar osv. så var det ju helt enkelt lättast att undvika dom situationerna. Maten är en så oerhörd stor del av livet, sjukdomen förstör så mycket. Jag fick lära mig ett helt nytt sätt att leva och tänka på.

Jag har läst många av de frågor som finns här på hemsidan, som tar upp saker som så många tjejer funderar över och jag känner igen mig i princip allt! Man tänker inte klart när man är mitt inne i missbruket, så jag är inte så säker på att ett sånt här brev kan hjälpa någon.

Men jag blev så inspirerad av de peppande svaren till tjejerna. SUPERBRA!!! och framför allt SUPERBRA att den här hemsidan finns!!!! Jag sökte på ätstörningar och hittade hit!!! Den här sidan behövs!!!!!!!!!!!
Varma Kramar Marina :-)



Bim Åkers   Datum: 07-08-19

Utskriftsformat Tipsa en vän!

Annonser
Kontakta oss
 © Medical Link · All Rights reserved Medical Link 3W AB · Citera oss gärna men ange källan