|
|
|
|
| Mat & Dryck » Bantning & Vikt |
Stillasittande liv
-främsta orsaken till svenskarnas viktuppgång
|
Dagens mode förespråkar en allt mer avmagrad kropp. Ändå blir befolkningen tjockare. I USA har fetman ökat med sju procent bara under 90-talet. Men också i Sverige har medelvikten ökat både för både män och kvinnor. Att väga för mycket är kopplat till klasstillhörighet. Risken att drabbas av vår nya folksjukdom är störst för socialgrupp tre. Fast det stillasittande livet och hamburgaren på stan' är förstås lika onyttig för alla.
|
Salig äro tekniken. Men inte alltid. Nej, för den tillsammans med TV:n är faktiskt en av de största orsakerna till att vi rör oss mindre. Istället sköter vi allt mer från datorn och det - tillsammans med fettrik mat - gör att vi ökar i vikt. De tjugo sista årens viktökning är nämligen främst relaterad till allt mindre fysisk aktivitet. Jobben blir mer stillasittande samtidigt som vi inte får tid över att motionera på.
Problemet är så stort att det numera är en folksjukdom. Så kallas alla sjukdomar som drabbar över en procent av befolkningen.
Stephan Rössner, professor i hälsoinriktad beteendeforskning vid Karolinska sjukhuset i Stockholm har formulerat det så här: "Trots alla kampanjer för sund kost och motion, stödda av massmedial uppmärksamhet har den relativa kroppsvikten ökat under de senaste 20 åren".
Detta fast de flesta feta lider av sitt tillstånd och störst är lidandet hos kvinnor. Den traditionella värderingen ställer kvinnans utseende i fokus på ett annat sätt än männens, vilket kan vara en bidragande orsak till hur respektive kön upplever övervikt. I en undersökning gjord på 30 överviktiga kvinnor sade sig alla bli definierade utifrån sin vikt. De ansågs lata, oföretagsamma och dumma på grund av att de var tjocka.
En tillfrågad berättade att hon var den i personalgruppen på daghemmet där hon arbetade, som fick ta föräldrarkonflikterna. Hon uppfattades som mer tålig och stark på grund av sin kroppsstorlek.
I medicinsk terminologi skiljer man dock på övervikt och fetma. Var gränsen går bestäms av måttet BMI, Body Mass Index. Genom att ta sin egen vikt (i kilo) och dela den med längden (i meter) i kvadrat erhålls ett tal som säger ungefär hur mycket vi väger i förhållande till längd. Sedan kan man slå i en tabell med olika BMI-värden för att se om det är normalt. Övervikt hos kvinnor är de som får ett BMI över 23,8 och hos män över 25,0. Till feta räknas de med BMI över 30,0.
1982 hade 34 procent av Sveriges kvinnor ett BMI mellan 25 och 30. Hos männen var det 39 procent. 1992 hade båda grupperna ökat med 6,5 procent.
Varför vi drabbas av fetma har flera orsaker. Men den främsta orsaken till de sista tjugo årens viktökning hos svenskarna är den minskade fysiska aktiviteten, eftersom matvanorna i stort sett varit desamma. Övergången till snabbmat och halvfabrikat skedde innan denna period. Däremot blir världen allt mer styrd av teknik och vi behöver inte längre röra oss för att utföra sysslor.
Kroppen har dock inte hängt med i utvecklingen, utan är fortfarande inställd för att passa stenåldersmänniskan. Det innebar att vi fortfarande enkelt lagrar fett och är gjorda för att röra oss långa sträckor varje dag. En nödvändighet då vi vandrade omkring på stäppen. Detta bör vi idag kompensera genom träning, men bara 7 procent av Sveriges befolkning tränar regelbundet.
Hårdast drabbas den del av befolkningen med minst lön och lägst utbildning. De löper störst risk att bli feta. Undersökningar visar nämligen att längre utbildning och högre socioekonomisk status står i relation till lägre vikt.
Varför det är så kan man bara spekulera i. Bland annat kan denna grupp ha svårt att påverka den egna arbetssituationen. Många gånger är arbetena stereotypa och ger få möjligheter till ombyte. Stress och stillasittande blir en del av vardagen. Det resulterar i sin tur i extra kilon.
Den här gruppen är också sämre informerad om risker med att vara överviktig och är svårare att nå med olika kampanjer.
En annan viktig orsak är naturligtvis ekonomin. En del forskare hävdar därför att subventionerad nyttig mat skulle kunna ge resultat. Kajsa Ask, dietist på Viktväktarna håller med.
- Det tror jag absolut. Det skulle förmodligen inte hjälpa de som redan har stor övervikt - där handlar det om riktiga ätstörningar - men alla de med några kilo för mycket. När man går och handlar vill många vara duktiga och köpa såväl kravmärkt som nyttig mat, men tillslut är det ju ofta priset som avgör. Vi köper helt enkelt det som är billigast.
Redan övervikt - och givetvis fetma - ökar risken för en rad sjukdomar. Diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar är de vanligaste. Men hur påverkade vi blir av det stillasittande livet har också ett genetiskt perspektiv. Den så kallade Cpe-genen som bildar proteinet leptin, ärver vi. Leptinet i sin tur reglerar både aptit och energiomsättning.
Därför brukar många läkare och näringslivsexperter tala om var på kroppen viktökning sätter sig.
Man talar om äpple- respektive päronformen hos kvinnor. Äppelformen får de som bär sina överflödskilon runt midjan och magen. Päronformen får de som istället går upp över stjärt och lår. Det har visat sig att de som får päronform sällan insjuknar i överviktsrelaterade sjukdomar, medan ett yppigt midjemått är en klar varningssignal hos båda könen.
För den som är drabbad finns det endast ett sätt att skydda sig. Dra ned på fettet och börja röra sig. Att strunta i kvällsmackan och hoppa över lördagschipsen är små förändringar, men ger resultat. Och det är aldrig för sent att börja!
Isabella Iverus Bergman
Källa: PrimaVi
Datum: 00-10-23
|
|
|
|
|
|
| Annonser |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utskriftsformat
Tipsa en vän!
