Google
Web medicallink.se primavi.se vaccination.nu
 PRIMAVI
Mat & dryck
Fråga dietisten
Råd/Reflektioner
Matlexikon
Näringslära
-Livsmedelsgrupper
-Vegetabiliskt
-Kosttillskott
-Superfruits
Hälsa
-Bantning & Vikt
-Risker med mat
-Kosthållning
Svensk forskning
Matlagning
-Kött & grönt recept
-Vegetariska recept
-Ingredienser
Drycker
Träning & idrott
Fråga personliga tränaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
 Föräldrar & barn
Barn
- Amning
- Babysim - del 1
- Babysim - del 2
- Barn med diabetes
- Barn och sol
- Barnfetma
- Farligt - ofarligt?
- Trötta barn
Graviditet
Svensk forskning
Sex & relationer
Hälsa/Sjukdom
Familj/Relationer
Manlig sexualitet
Kvinnlig sexualitet
Homo- & bisexualitet
Transexualitet
Sexuella företeelser
Svensk forskning
Njutning & skönhet
Själ & psyke
Hälsa
Stress
Samhälle
Träning & idrott
Fråga idrottsläkaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
Tandvård
Fråga tandläkaren
 Artikelarkiv

 Föräldrar & barn » Barn

Farligt - ofarligt?
Se upp med vad barnen stoppar i munnen

Många bär på trädgårdsväxterna kan se frestande goda ut för små barn. Men som förälder gäller det att se upp. Alla bär, eller andra växtdelar, är inte ätliga utan kan istället orsaka ont i magen eller kräkningar, likaså finns växter som ger hudirritationer.

Vilka buskar och blommor växer i din trädgård? Det kan vara en värdefull kunskap den dag barnen eller barnbarnen har hittat något i rabatterna och stoppat i munnen eller plockat som "låtsasmat" till lekstugan. Krasse, luktärter och ringblommor, exempelvis, räknas som ofarliga medan röda bär från järneken kan ge rejält ont i magen.

Allvarliga förgiftningar är dock sällsynta och så liten mängd som ett till två bär brukar inte vara farligt, även om växten är okänd, säger man på Giftinformationscentralen, där man får många telefonsamtal från oroliga småbarnsföräldrar.

Bra handbok från Giftinformationscentralen
En utmärkt handbok för alla småbarnsföräldrar - och mor- och farföräldrar - är Farligt - ofarligt? Hur man undviker förgiftningstillbud och ger första hjälpen med text av Giftinformationscentralen. Halva boken består av en växtlista med ett urval av vilda och odlade växter - giftiga såväl som ätliga. Man får också reda på hur eventuella förgiftningssymtom visar sig och vad man ska göra - från att ge medicinskt kol till att uppsöka sjukhus. Medicinskt kol, som finns att köpa på apoteket, är därför bra att alltid ha hemma.

Innan du själv sätter in några åtgärder, ring Giftinformationscentralen på tel. 112, öppet hela dygnet.

Gör en förteckning över växterna i din trädgård
Boken innehåller dock inte bilder på samtliga växter. Därför kan det vara klokt att i god tid ta reda på vad som växer i rabatterna och för övrigt på tomten - också bland de vilda växterna finns giftiga arter. En växtkatalog och en flora är till stor hjälp. Spara också namnetiketter på nyinköpta växter. Med småbarn i familjen kan det också vara tryggt att undvika de växter som kan vålla mest obehag, till exempel, stormhatt, idegran och gullregn.

Vilda växter finns på nätet
Bra information om växter hittar du också på nätet - www.linnaeus.nrm.se/flora Där kan du se hur Nordens vilda växter ser ut, var de växer och om de är ofarliga eller giftiga. Där finns även en samlad förteckning över ett 90-tal mer eller mindre giftiga arter. En tröst kan vara, att vissa smakar så illa, att risken är mycket liten för att barnen av misstag ska äta dem.

Stormhatt, idegran och gullregn hör till trädgårdens vackra värstingar
Den djupblå, äkta stormhatten är giftig, speciellt fröna och roten, likaså nordisk stormhatt. Till de giftiga växterna hör också idegranen med sina röda bär, vars fruktkött visserligen är ätligt men där kärnorna är giftiga, likaså barren. Man kan också få rejäla magbesvär av både gullregnets och blåregnets fröskidor. Även fingerborgsblomman kan ge förgiftningssymtom, även om det är sällsynt att barn drabbas genom olyckshändelse.

Färgginst innehåller samma giftiga ämnen som gullregn, dock i lägre halter. Andra buskar är förvillande lika gullregnet, dock inte giftiga. Den vanligaste formen av gullregn - hybridgullregn - är så gott som sterilt. Därför bildas bara ett fåtal ärtskidor, som lätt kan plockas bort. Sibirisk ärtbuske liknar gullregn men har ofarliga ärtskidor.

Skilj på äkta fläder, druvfläder och sommarfläder
Mogna bär från äkta fläder är ätliga, men man bör inte stoppa i sig andra växtdelar. Druvflädern, däremot, som har gulvita blommor och röda bär innehåller ämnen som bland annat kan ge magsmärtor. En tredje flädersort, sommarflädern, är också giftig. Den liknar äkta fläder med undantag av att den är betydligt lägre och att blommorna har röda ståndarknappar.

Ät inte bär från kaprifol och järnek
Kaprifolen som klänger så vackert på husknuten ska man också vara försiktig med. De lysande röda bären kan se lockande ut men kan vålla magbesvär om man stoppar dem i sig. Till kaprifolfamiljen hör också rosentry och skogstry - deras bär kan också ge magont.

Frestande röda bär har även järneken, men också de är giftiga. Ibland förväxlas järnek med mahonia, som har blåa bär. Dessa är dock ofarliga.

Också bokollon och ekollon bör man undvika. De kan ge förgiftningar om man äter stora mängder. Giftig är också tidlösan, som ser ut som krokus men blommar först nu på hösten. Man bör heller inte äta bär från ligusterhäcken eller råa rönnbär, samma sak gäller snöbär eller "smällbär".

Bönor bör kokas
Att äta råa bönor direkt från grönsakslandet kan ge magont, eftersom bönor innehåller phasin, ett ämne som dock förstörs vid kokning. Koka därför bruna bönor, brytbönor, haricots verts, krypbönor, skärbönor, störbönor, vaxbönor och vita bönor innan du äter dem.

Lokor och Moses brinnande buske kan ge hudproblem
Vissa växter innehåller också ämnen som kan ge hudirritationer. Hit hör björnloka och jätteloka samt Moses brinnande buske.

Gunilla Wernar   Källa: - Datum: 00-09-06

Utskriftsformat Tipsa en vän!

Annonser
Kontakta oss
 © Medical Link · All Rights reserved Medical Link 3W AB · Citera oss gärna men ange källan