http://www.primavi.se/forum/blog.php Diskutera hälsa mat träning idrott sv Thu, 17 May 2012 10:32:07 GMT vBulletin 60 http://www.primavi.se/forum/images/misc/rss.jpg http://www.primavi.se/forum/blog.php http://www.primavi.se/forum/entry.php?641-Tisdags-morgon-och-andra-dagen! Tue, 20 Sep 2011 07:05:58 GMT Jag har nu påbörjat min andra dag med flyt inför den kommande operationen. Jag känner att jag närmar mig med stormsteg och det känns både härligt och... Jag har nu påbörjat min andra dag med flyt inför den kommande operationen. Jag känner att jag närmar mig med stormsteg och det känns både härligt och oroligt!
Jag känner mig dock lite utelämnad. Vet inte vilken dietist jag ska kontakta. Men kanske jag skrivit upp någonstans ett telefonnummer eller en mail. Jag kommer faktiskt inte ihåg. Jag trodde nog någonstans inne i mitt huvud att jag skulle bli kontaktad av en dietist då det sägs att man ska ha hjälp hela tiden. Men det kanske bara är efter:confused:.
Hur som helst får jag leta efter detta i min pärm om operationen.
Jag skulle vilja ha tips och råd från andra som gjort denna operation eller från någon som är proffisionell. ]]> Milla http://www.primavi.se/forum/entry.php?641-Tisdags-morgon-och-andra-dagen! http://www.primavi.se/forum/entry.php?640-Bloggeri-Bloggera Mon, 30 May 2011 21:30:30 GMT Här finns jag också! (http://kroppochfred.wordpress.com/) Här finns jag också! ]]> Tränare Elisabeth http://www.primavi.se/forum/entry.php?640-Bloggeri-Bloggera http://www.primavi.se/forum/entry.php?639-quot-Nej-nu-tejpar-jag-fast-dig-med-silvertejp-quot Thu, 12 May 2011 12:30:36 GMT Bild: http://www.gasklubben.se/gammal/Bilder%20till%20GAS-klubbens%20hemsida/Cyklar%20-cykel.gif För något år sedan spände jag blicken i en tjej...

För något år sedan spände jag blicken i en tjej på Bodypumpen och sa "jag vet vad du orkar, lägg på en femma på varje sida". Hon tittar tillbaka på mig. Tänker. Gör. Och fixar det.

Häromdagen skulle jag hjälpa en tjej att cykla på sittcykeln. Hennes fot åker ur pedalen hela tiden. Efter att ha kämpat både hon och jag utbrister jag "nej, nu går jag och köper silvertejp och tejpar fast dig".

Igår hamnar jag i mentalt och kroppsligt transtillstånd efter att blicken landar på en av mina spinningkunders otroligt starka, rappa, rytmiska, flödande cykelben. I framåtlutande position tippar ena benet en aning inåt. I upprätt position rakt. Mitt tränarjag tänker "tajt gluteus och tractus". Vilket jag också ventilerar. Samtidigt som jag säger att jag hamnar i trans av hans härliga teknik och hans starka ben.

Första situationen är en tjej som efter klassen kommer fram till mig och säger "tack för idag. Jag vill bara berätta en sak. Jag har haft cancer. Jag går ännu på behandling. Du är en första som sett mig som att jag är frisk och pushat mig på det sättet. Jag uppskattar det otroligt mycket. Det var en jättehärlig känsla". Jag fick brottas något så galet med mig själv att ta in det hon sa. Dels smärtan, dels min egen, om än ovetande klumpighet, sen hennes tacksamhet över något som jag upplevde som klumpigt men kanske ändå kunde relatera till. Mycket känslor! Hon är fantastisk. Hon inspirerar mig.

Den andra är en tjej i rullstol. Hon är en envis fighter. Tar sig till gymmet och gör oss andra varse om alla knäppa trösklar, trappor och hinder vi inte ens ser som hinder. Hon har humor. Hon skrattar när jag säger att jag ska tejpa fast henne och sen komma och klipp bort henne om ett par timmar. Om jag glömmer får hon sitta till i morgon bitti :) Hon inspirerar mig.

Tredje. Killen kliver fram och säger att han ska förklara för mig varför benet tippar. Han har en neurologisk skada. I den här åldern så finns inte längre "sjunka-genom-jorden-alternativet". Jag har för många snedtramp på CV:et för att sjunka mer. Jag får helt enkelt tåligt ta emot slaget. Han utdelar det inte. Jag är bra på det själv. Han är fantastisk. Mitt hjärta bara svämmar över. Han berättar om hur det ser ut kring sjukdomen med tillägget att behandlingarna är dyra för allas vårt gemensamma skattekonto. Jag anser att det är så det ska vara. Han inspirerar mig.

Så läser jag i dagens tidning om Bertil på AMF som skeppar över sina pengar till Peru, för att slippa skatta i Sverige. Jag VILL skatta i Sverige och alla Bertilar äcklar mig. Jag vill skatta och jag vill att min skatt ska gå till att hjälpa, behandla, bota, stärka, lyfta och underlätta för de tre fantastiska människorna jag berättat om här ovan. Samt alla andra som drabbas av sjukdom och orättvisor.
Jag tror på care and share (måhända kunde kungahuset klara sig utan mina skattemedel). Så här känner jag. Bertil, om du, av någon dum, sorglig anledning en vacker dag blir sjuk och behöver hjälp av vårt samhälle. Då hoppas jag innerligt och varmt att mina skattepengar kan komma dig till godo!!

Njut av solen. Tänk att vi kan!!! ]]> Tränare Elisabeth http://www.primavi.se/forum/entry.php?639-quot-Nej-nu-tejpar-jag-fast-dig-med-silvertejp-quot http://www.primavi.se/forum/entry.php?637-Lär-kroppen-vilka-krav-du-ställer!! Mon, 09 May 2011 20:21:56 GMT Bild: http://jjustjensine.blogg.se/images/2011/springa_138082441_139596961_145819830.jpg Jag kommunicerar med stor uppmärksamhet med kroppen nu....

Jag kommunicerar med stor uppmärksamhet med kroppen nu. Jag talar om för den hur mycket den ska palla. Och jag tjatar. Det är det repetitiva som betalar sig. Genom att vara i rörelse/träna säger jag till kroppen att det är de här kraver jag kommer ställa på dig framöver. Sitter jag på arslet hela dagarna så är det vad kroppen tror den ska leva upp till. Det är därför det är så otroligt viktigt att röra på sig, regelbundet. Varje dag. Jag har börjat springa. Jag springer en kvart. Kroppen fattar. OK, dags att börja springa igen. Fixar jag det här? Jag lyssnar tillbaka. Det funkar. Jag springer nästa dag. 30 min. Kroppen svarar. Nästa dag bassängspring. Sen skogen. 55 min. Delvis av misstag, planen var 30. (Eller vem lurar jag nu). Kroppen svarar med matthet bakom knäet. Jag bestämmer mig för att ta en ordentlig lyssning. Yoga är för mig som en kroppslig kurator. Jag är inte den som yogar för att hitta mitt inre öga, eller nåt annat suspekt, jag yogar för att känna var jag har mina kroppsliga defekter samt öka min rörlighet och stabilitet. Svaren kommer som ett brev på posten. Tajt där, ont där, pirrar där, sticker där, drar där. Check, check, check! Åtgärd.

Under 2010 hade jag en tjänst med mycket stillasittande. Det var väldigt lätt för min kropp att anpassa sig till det. Det är lite lättare än att anpassa sig till inaktivitet än aktivitet. Muskler och kondition tappar man betydligt enklare i förhållande till hur svårt det är att tappa kroppsfett och bygga upp sin styrka och kondition igen. Det kräver. Kroppen är en fantastisk apparat. Jag har genom livet haft en obalans i kommunicerandet. Kroppen har mer anpassat sig till mina krav än vad jag har lyssnat tillbaka. Trots att jag hört! Då har den givetvis fått höja rösten i form av skada. (Till kroppens försvar , och mitt, ska nämnas att många av mina skador har kommit sig genom "trauman" och vidlyftigt leverne/våghalsighet). Jag har haft min tuffa träningsår. Jag kommer ha fortsatta träningsår, men minus"tuffa". Stark har fått en annan innebörd, uthållig likaså. Stark är en känsla. Min egen. Jag vet exakt vilka parametrar som ingår och hur den känslan är. Ingen känner min kropp som jag. Allt det här kommunicerandet genom åren och gränstestandet. Men min känsla av stark vill jag vila i. Trots att jag vet att den kräver en massa underhåll. Idag stod det lätt löpning på schemat och spinning55 minuter. Att då veta att jag både kan, vill och pallar ta ett 75min spinningvick timmen innan 55-min det är den vetskapen jag vill ha. Högt till taket.

Så det är vad jag kommunicerat med kroppen idag! Palla det kroppen. För det kan komma en repris i morgon :).

Jag älskar människor som pushar ramarna så de ryker och tänker på Marshall Ulrich som sprang 10 mil each and every day, oavsett väder, vind, smärtor och ev hjärnverksamhet med start i San Fransisco, för att senare kliva upp på stadshustrappan i New York, 52 dagar senare. Snacka om att vara tydlig i sitt kommunicerande med kroppen!!

PS till detta mitt inlägg som jag saxat från min andra blogg "Kropp och Fred" vill jag tillägga att j ag vet att alla människor inte är hela eller friska till att röra sig precis som de må önska. Men det här är mitt sätt att känna lycka. Idag! ]]> Tränare Elisabeth http://www.primavi.se/forum/entry.php?637-Lär-kroppen-vilka-krav-du-ställer!! http://www.primavi.se/forum/entry.php?636-Vad-en-kvinna-egentligen-vill-ha Sat, 30 Apr 2011 14:02:28 GMT

En svensk tidning för "efter tjej-stadiet" har gjort en enkät om vad levnadserfarna kvinnor egentligen vill ha i livet. Topp-20 vad de mest längtar efter, de 20 topp-problemen och topp-20 vad de irriterar sig på. Jag kan ibland älska sånt här generaliseringsenkäteri och andra stunder ifrågasätta till det absurda hur själva enkätandet gått till. Det en kvinna mest av allt drömmer om (i det här ålderspannet) är 1. "En ledig dag". På 8:e plats kommer "träna". På 11:e hittar vi "umgås med sin man". På 20:e och sista plats finner vi "ligga med sin man". Antingen så tänker man "åh vad sorgligt", eller så skrattar man litegrann :). Jag funderar över om "ligga med en annan man" fanns med som alternativ, eller "ligga med min man, om han gick ut med soporna nån gång", jaintevetjag. Vidare nu. Det här är "problem-listan". Kvinnor har problem med...... På första plats : "brist på tid". Tvåa på listan "hitta kläder som passar". Följt av "brist på pengar" och sen fyran (*jag ler stort*) "ny teknik". "Övervikt" hamnar på nionde plats och "laga mat" som 20. :) (*igenkänningsfaktor på den*). Vad har vi sen då? Jo. Detta är ting som kvinnor irriterar sig på. 1. "Oartighet". Överlag ligger uppförande och tar upp många platser på listan. Alltifrån folk som spottar på gatan till min egen favorit som hamnat på 4:e plats och där ligger "trafikvett". Precis kära medtanter. (Gubbar) i trafiken. Använd blinkers för helvete!!! Och håll avstånd till min bakstjärt! Något annat som kvinnor hakar upp sig på är "åldersdiskriminering". Mmmm. Kan bara hålla med även om jag inte känner mig så värst utsatt. Det är mer en samhällspolitisk fråga för mig. I dagsläget kör jag med min ålder som en arbetsmässig claim-to-fame, men visst suger det att kanske framför allt Stockholm är som en enda champagnefontän för tjugofjortisar med ursprungssprut runt Stureplan. Samtidigt är det ju som med "Farsor och Morsor på Stan". Vi måste ju visa oss och skapa lite eget space därinne på schackbrädet. Man "palla" liksom :D.

Jag vill ju förklara för mina barn att åldras har många härliga fördelar. Bara för att motverka påverkan från media och reklamuniversum. Så när vi besöker en asiat/kina-restaurang (där mina barn hävdar att kyparen kallade mig "Stora kistan", fast jag hörde honom säga "Storasyster") säger jag till min dotter att jag läst om hur galet bra det är med soja för/mot PMS eller klimakteriet och att japanska kvinnor, inte lider av PMS och bara seglar in i den andra åldern som de ser som något fint. Jag vräker över soja på riset och ser hur det sakta sprider sig och färgas mörkt. Då tittar hon på mig med den där stilla blicken som säger så himla mycket mer än de ord hon håller inne. Sen börjar vi tokskratta Så härligt är det. När det är härligt!! ]]> Tränare Elisabeth http://www.primavi.se/forum/entry.php?636-Vad-en-kvinna-egentligen-vill-ha http://www.primavi.se/forum/entry.php?635-quot-Köpa-sex-är-väl-ungefär-som-att-gå-till-sjukgymnasten-quot Sun, 17 Apr 2011 18:23:37 GMT Dagen innehöll förutom en himla massa strålande sol och tänkvärda samtal med vänner och inte-den-träning-jag-vill men alltjämt en tur med min MTB och... Dagen innehöll förutom en himla massa strålande sol och tänkvärda samtal med vänner och inte-den-träning-jag-vill men alltjämt en tur med min MTB och yoga. Under den där MTB-turen gjorde jag en "Jag-grej" och Långben fick göra en s k sonkårsutryckning. Som tack för hjälpen tog vi en fika. Han handlar, jag passar cyklarna. Framför honom i kön står en pappa som försöker prata med sin son och inte riktigt får honom att fatta. Ju mer irriterad han blir på att sonen inte förstår, desto mer knuffar han honom. Hårdare och hårdare. Där står också en biffbroiler (enl Långben) i mjukisbrallor och trimmad skalle och säger till pappan "Tror du han fattar bättre om du knuffar honom?". Eloge till honom:). Vi kommer överens om att vi älskar civilikurage och ännu mer älskar vi den form av civilkurage som kikar fram hos någon när pappor, eller mammor givetvis, har ett vidrigt beteende mot sina barn.

På radion på väg hem från yogan så pratas det sexköp. Mannen 50+ som uppfattar det som att "Lisa" 20 tyckte det var fantastiskt att ha sex med honom, sitta och snacka lite, mysa lite och inte fattade han att hon var drogad. Vilket Lisa sedan förklarade var totally obvious. När reportern frågade om hur han skulle reagera ifall det var hans egen dotter som sålde sex svarade han arrogant, "jaha, nu kommer den där klassikern... det finns mycket som jag inte skulle vilja att min dotter gjorde"....!! Precis!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Varför då utsätta någon annans dotter för det, ditt äckel!! (Jo, han är äcklig!).

Om sexköp säger han; "Det är väl ungerfär som att gå till sjukgymnasten. Bara lite trevligare". :mad: ]]> Tränare Elisabeth http://www.primavi.se/forum/entry.php?635-quot-Köpa-sex-är-väl-ungefär-som-att-gå-till-sjukgymnasten-quot http://www.primavi.se/forum/entry.php?634-Mer-i-plånboken! Fri, 15 Apr 2011 20:36:03 GMT Så skriker en av rubrikerna i morgontidningen när jag njuter en latte nära den runda stora bollen. Sen delas befolkningen in i någon slags fack-ning... Så skriker en av rubrikerna i morgontidningen när jag njuter en latte nära den runda stora bollen. Sen delas befolkningen in i någon slags fack-ning som verkar vara standardnorm. Mammapappabarn, en tjänar apmycket (pappan?), en tjänar normalt. Mammapappabarn, båda tjänar OK. Ensamstående, tjänar dåligt. Ensamstående och arbetslös. Vidare räknar journalisten ut hur fantastiskt det blir med skattesäkningar som gör att plånboken får pengar kvar (någon hundralapp i månaden för värstingbästingfamiljen), sen kommer det roliga exemplet. Den som är arbetslös och ensamstående har en ersättningsnivå som ligger still, men kommer få 36 kr mer kvar i plånboken per månad, märk väl, därför att personen i fråga kommer spara dessa 36 kronor på sina 5 uteluncher á 75 kronor om dagen. Shoooot!!! . Vilken arbetslös, ensamstående morsa lägger 75 kronor på utelunch 5 gånger i veckan??
Get a grip journalisten. Eller börja skriv poesi!!

Det har också höjts upprörda, eller rörande, röster över att spritskatten höjs. Eller alkoholskatt, må det heta kanske. Oooopsie då, för starkölen blir 50 öre dyrare, en flaska vin 2 kr och helflasksstarkspriten höjs med 10 kronor. Mitt förslag är höj alkoholskatten med ytterligare 800% och sänk skatten på bensin. Så att alla föräldrar som verkligen bryr sig om sina barn, även de fattiga, arbetslösa och ensamstående morsorna har råd att ta bilen för att hämta sina barn ifall de nu skulle råka hamna lite krokigt på nån spritfest.

Fick denna länkad till mig på Facebook.



Den säger!!

Solig lördag till er! ]]> Tränare Elisabeth http://www.primavi.se/forum/entry.php?634-Mer-i-plånboken! http://www.primavi.se/forum/entry.php?633-Det-är-ju-onsdag! Wed, 13 Apr 2011 09:48:15 GMT Jag behöver en massa saker just nu. Mest springa. Men det står ju inte på Kapabel-till-listan. Så då tar vi det andra. Många idéer sätts på pränt.... Jag behöver en massa saker just nu. Mest springa. Men det står ju inte på Kapabel-till-listan. Så då tar vi det andra.
Många idéer sätts på pränt. Kalendern ser ut som en misslyckad betongtaggad vägg i Mellösa och jag strukturerar och organiserar och planerar och planterar. Tänker att jag på något vis vill tydliggöra hur fantastiskt jag gör nu, eller snarare hur det jag gör ska göra fantastiskt. Lite så ni vet. (Göra och vara är två skilda saker, hörrni). Anyway! :)
Jag blåste upp en solgul ballong och satte den i köksfönstret. Så började jag skriva. Bra saker jag tagit tag i, trista saker jag betat av, saker som behöver fokus. Där hänger den. Gul, go´och gla´och påminner mig om just detta.
När jag i morse klev ut på gården och en granne kikade in genom fönstret frågade han "Men? Firar ni något, fyller du år idag?". "Nej," svarar jag, "har du inte koll på att det är onsdag idag"??
Han ser förvånat på mig och jag skrattar och han skrattar och vi skrattar. Tillsammans. Lätt nördigt säkert. Men jag brukar inte alltid gradera skratt. De är rätt sköna oavsett i vilken skepnad de kommer.

Men why not? Sätt upp ballonger. Det är ju Onsdag!! ]]> Tränare Elisabeth http://www.primavi.se/forum/entry.php?633-Det-är-ju-onsdag! http://www.primavi.se/forum/entry.php?632-quot-Fastighetsägarna-quot-bjuder-på-kladdkaka Tue, 12 Apr 2011 19:23:58 GMT "Vad är det bästa som har hänt idag?" är frågan jag brukar ställa där hemma och svaret kan låta "matteläraren var sjuk så vi fick håltimme". Gott nog!!

Jag har gjort lite bra saker. Tagit itu. Betat av listan. Det som jag haft som topp-prio på "behovslistan" och"urgent-deadline" har också hängt på listan "palla-NOT". Då blir det jobbigt. Bilen till verkstan var en sådan. Heja facebook när jag lägger ut en förfrågan om en verkmästare som fixar bilar med taxa baserad på "ensamstående tvåbarnsmorsa från förorten" (jo, den funkar fortfarande oavsett tidens tand). Anyway. Hittad. Fick napp via Facebook. Detta gör att jag kommer kunna göra besiktningskontroll absolut sista dagen innan de ger mig körförbud (pga en trasig vindrutetorkare). Sen önskade jag köpa en domän. Frågan ut på facebook svaret in på facebook. Så åkte slitna toppar av och hon fönade och fönade med rullborsten och jag såg ut som om varje hårstrå låg på exakt rätt plats. Tills jag svettades i spinningsalen. Och kände igen mig själv igen. Ett givande telefonsamtal med någon jag önskar hooka upp lite tajtare med i ett projekt framöver och han säger att jag har energi och ideer som ett kärnkraftverk. Jag lägger på luren och tittar mig över axeln och runt omkring och upp och ner och ser inte den han såg. För att bli riktigt säker på att bli nedplockad på jorden, utifall nu ett frö av denna härliga roskritik fastnat så berättar jag händelsen vidare för min son :).

Skickar Långben på möte med bostadsrättsföreningen. Han är den enda som inte har axlat bördan av 18 år därinne. Han äter chokladkaka och sitter och halvnickar när jag kommer dit något försenad pga cykelklass. Han skickar över en lapp till mig "Tack för att du har stulit 70 min av mitt liv och min studietid". Yeah right!

Vi får höra av denna konsultkvinna hur fantastiskt bra det är för oss alla i vår BRF, ja, i alla BRF i hela världen. Och på månen. Att vi själva tar över alla lånen, så många och så mycket vi kan. För då får vi alla sänkt månadskonstnad. Staten får vara med och subventionera vårt boende istället för de miljoner som ligger och "skvalpar" och kostar massor i BRF i det här avlånga landet. Och värdeökningen. Wow, vilken värdeökning på lägenheterna hon filat fram. Allt en konsekvens av att vi pyttsar in x antal millar själva, delat på oss som bor här.
("Skvalpande lån", var ett uttryck hon gillade, det användes ett otal gånger och det ligger onekligen en rätt skän värdering i ordet). Ett lån skvalpar väl även hos mig som privatperson?).

Min ståndpunkt.

1. Jag är inte intresserad.
2. Jag vill inte ta nåt nytt "skvalpande" lån.
3. Jag tycker inte det gör något om jag då förlorar 167kr i månaden, genom den där sänkta avgiften som uteblir.
4. Jag tror hennes prognos på en milles värdeökning av min lägenhet inte stämmer. Området är dyrt nog redan som det är.
5. (Jag tycker hon tar hutlöst betalt. 2 500kronor i timmen plus moms för att genomföra det här. (100 tim?))

Som jag ser det har vi OK månadsavgifter utifrån hur maknaden ser ut idag.
Insatsen är redan hög som den är. MEN/OCH det är inga problem sälja i området.
Föreningen har fortfarande god ekonomi nog att amortera av på lånen som finns.

Tack vare att jag kommer att säga nej och somliga andra kommer att säga ja, så kommer jag få lov att gå på "kvartssamtal" med henne och förklara VARFÖR jag säger nej. "Eff it". Ett nej är väl ändå ett nej, och varför ska jag rättfärdiga det till någon från Fastighetsägarna?? No way! Jag har mina skäl och jag anser att jag har tänkt igenom saken, diskuterat igenom saken, googlat mig igenom saken och kommit fram till "tack, men nej tack jag är inte intresserad". Det blir ju onekligen en knepig fråga vid ev försäljning (hur förklarar man det för en ev köpare), då jag ej avser att bo här hela livet. Och den där garanterade värdeökningen, ja, blir den som står om jag nu ska sälja så kanske jag inte får ut i paritet med mitt extralån och är det inte så att man skattar på försäljningen? "Ja, jag vet inte" för att citera Fastighetsägarkvinnan själv. Hon använde det väldigt flitigt när hon då framhävt sitt förakt för oss som inte fattar att 40-talisterna minnsann vill flytta in i boenden med föreningar som har god ekonomi. Jag har fasen aldrig checkat ekonomin på föreningen då jag letat lägenhet. Jag har kollat insats och månadsavgfit. Well. Jag är ju ingen 40-talist. Likaså använde hon "ja, jag vet inte", när hon fick visa samma typ av förakt för ett ev framtida socialdemokratiskt styre i den här staden. Men några "arbetare" fanns det ju i alla fall inte längre i Stockholm.

"Ja, jag vet inte". Men en himla massa "ensamstående tvåbarnsmorsor från förorten" tror jag nog att det finns :)

Det kommer bli spännande att se tillvägångssättet i detta. Jag kan ställas utanför. Kanske blir jag mobbad och får inte vara med på nästa gemensamma grilla-korv-afton? Kanske dags att ha "hemnet" som nattlektyr. ]]> Tränare Elisabeth http://www.primavi.se/forum/entry.php?632-quot-Fastighetsägarna-quot-bjuder-på-kladdkaka http://www.primavi.se/forum/entry.php?631-Älska-bassänglöpning!!-Snart-så. Sun, 10 Apr 2011 19:58:41 GMT Livet är inte Ljusa Sidan just nu. Jag ser på mitt liv i olika lägen : 1. Kan springa obehindrat (iofs rätt länge sen). 2. Kan springa, har... Livet är inte Ljusa Sidan just nu. Jag ser på mitt liv i olika lägen :
1. Kan springa obehindrat (iofs rätt länge sen).
2. Kan springa, har skadan/smärtan under kontroll.
3. Kan inte springa, men kan göra annat.
4. Kan inte springa, kan inte träna alls.
Ska jag ge mig själv cred för något är det att jag är en jäkel på att hitta "göra annat". I det här fallet betyder "göra annat" inte att åka till någon oversajsad galleria för att shoppa eller sitta hemma och virka grytlappar utan att göra något fysiskt. Jag tränar varken hårt, eller länge eller målinriktat i det här skeendet av mitt liv, men jag rör på mig.( Eller ska vi vara ärliga så sitter jag mest stilla. Jag sitter stilla ca 96% av dygnet och rör på mig ca 4% av dygnet). Jag dör en smula om jag inte rör på mig. Jag vill inte ens umgås med mig själv när jag inte rör på mig. Vilket troligen innebär att ingen annan vill det heller. Det är i alla fall vad jag utgår i från.
Nu har jag inflammation i vaden. Jag kan alltså inte springa eller stå på vänster ben.
Det får bli bassänglöpa. Jag ser horder med löpare som springer upp eller ned för backen vid Eriksdalsbadet och jag går där med fula tankar och min blommiga väska med våtvästen i. Jag tänker saker som knappt går att hejda "åh jäklar vad han flåsar uppför backen, aj, han har precis tagit fram löparskorna, ooopsie han ler inte en enda gång (gör jag, när jag springer??)..... " Så går jag där och tänker att de minsann kan springa, de som inte ens njuter och jag som ÄLSKAR att springa kan inte ens göra en enkel tåhävning eller gå utan smärta! De där tankarna får givetvis inte fäste. De får fladdra förbi som en trimmad Kawasaki på cykelbanan. Jag hoppar i bassängen och tänker positiva tankar. Det känns under knäet, men det smärtar inte på det sättet att jag vet att jag förvärrar något. Det går så långsamt springa i bassängen att man inte ens tycker det är jobbigt med damer med blått hår som simmar med huvudet en halv meter ovanför vattenytan i något slags ultraterapid. De simmar ändå om mig, eller håller mitt tempo. Det enda jag uppbringar motivation till idag är "distanslöpning". Dock tror jag lite mer på intervaller och brukar köra 70/20. Hinner en på 25 meter och två på 50. När jag behöver energi tänker jag på Ingmarie Nilsson. Hon har berättat att hon kan gå ut och springa en mara i bassängen utan problem. En mara för henne är ca 2,5 timme. Palla 2,5 timme :). Men hon bevisar ju att det är möjligt. När jag kliver upp står hon i dsuchen! "Är du skadad" frågar jag henne. "Nej", svarar hon, "jag är beroende av bassänglöpning". Jag ser ut som två frågetecken. Ett i varje ögonbryn. Hon skrattar bara. Min löpfrihet kommer troligen vara orienteringssäsongen ut. 4 veckor med bassängpass. Dock funkar spinning med låg belastning. Styrketräning. Yoga utan press på vaden. Core. Etc etc. Det lustiga är att inget är kul när jag inte kan springa. Men allt är kul när jag kan. Men jag har en chans nu. Attitydsändring. Fyra veckor i bassäng och jag ska älska det!! ]]> Tränare Elisabeth http://www.primavi.se/forum/entry.php?631-Älska-bassänglöpning!!-Snart-så. http://www.primavi.se/forum/entry.php?630-Det-kan-omöjligt-bara-vara-jag…-Eller Fri, 08 Apr 2011 10:19:17 GMT Det kan omöjligt bara vara jag… Eller? Jag är en person som känner mycket. Mina känslor sjuder i både positiv och negativ anda. De åker... Det kan omöjligt bara vara jag… Eller?
Jag är en person som känner mycket. Mina känslor sjuder i både positiv och negativ anda. De åker bergochdalbana fler eller färre gånger varje dag. Jag blir glad, ledsen, irriterad om vartannat men utåt sett syns ingenting. Självklart kan man inte visa allt man känner i alla situationer men när man är med sina nära och kära borde man kunna visa allt. Gör man det? Jag gör inte det i alla fall. Blir jag ledsen så kan jag inte sätta ord på det jag känner. Inte så att personen jag ska berätta det för förstår. Blir jag missförstådd eller känner jag mig inte förstådd så blir jag ännu mera ledsen och blir aningen avståndstagande. Relationer är svårt, att vara människa innebär att man känner sig liten ibland, är det okej, får man det? När man är ute bland folk så ser de flesta pigga och krya ut. Inte alls trötta och ledsna. Svikna eller arga. Antingen mår alla tipptopp i alla lägen eller så kan alla hålla masken.
:confused: ]]> Ebba http://www.primavi.se/forum/entry.php?630-Det-kan-omöjligt-bara-vara-jag…-Eller http://www.primavi.se/forum/entry.php?629-Rör-inte-min-quot-lunch-quot Thu, 07 Apr 2011 12:16:25 GMT Lunchmöte. Jobblunch. Okärt barn har få namn. Jag fattar inte vitsen. För att missbruka ordet "hata" nu. Men jag "hatar" lunchmöten. Eller, rätt ska vara att jag hatar vägtullar, men jag ogillar lunchmöten något så galet. Vad jag vet så är det enligt Sveriges Rikes Ekonomipolitiska Lagbok, inte en regel att man ska arbeta på sin lunch, (sin obetalda lunch). Ingen har rätt att kräva av mig att jag ska arbeta på min fritid. Jag kanske vill ta en promenad, läsa, gå för att handla, träna, facebooka eller vad man nu må kunna klämma in på den tid man har som lunch. "Vi tar ett lunchmöte", sa en kille som ville förhandla med mig, "du måste ju ändå äta". Jag undrar om han hann se den svarta slöja som drog förbi över mina ögon. Han har ingen aning om vad jag behöver! Efter 27 år som instruktör är inte min kropp inställd på lunch klockan tolv bara för att Farbror Sverre har bestämt att vi ska jobba mellan 0800-1700, äta lunch ca 11.30, 12.00-12.30, 13.00, sova 7 timmar per natt, gå på gymmet 1,8 ggr i veckan och ha sex 1,7! Klockan tolv är min kropp inställd på träning. Jag tror att den som bryter sin dag och gör något annat som tillför energi och sätter datorn, mobilen och hjärnan på viloläge presterar så sjukt mycket bättre än den som tror att fullt påslag hela dagen gör dem effektiva, drivna och framgångsrika. Så tror jag. Rör inte min lunch! ]]> Tränare Elisabeth http://www.primavi.se/forum/entry.php?629-Rör-inte-min-quot-lunch-quot http://www.primavi.se/forum/entry.php?628-Late-Night-City Tue, 05 Apr 2011 20:38:41 GMT Jag har grejer som dansar runt i torktumlaren och klockan är 22.27 och jag VET att områdespolisen inte tycker att det är ett fördelaktigt beteende.... Jag har grejer som dansar runt i torktumlaren och klockan är 22.27 och jag VET att områdespolisen inte tycker att det är ett fördelaktigt beteende. (Tvättstugan ska vara lämnad och in perfect condition 22.00). De tycker också att jag ska lägga till ca 220t för min lägenhet för att vi har för höga lån som kollektivförening och jag vill inte. Jag boendeavvaktar ju. Sen ska jag flytta och bo mindre utan kök, men ha gigantiska förvaringsmöjligheter till cyklar, vandrarkängor, gummistövlar, löparskor, spinningskor, aerobicsskor, converse upphöjt i 28 och alla mina kompasser genom åren. Så vill jag ha det. Istället för kök ska jag ha en vattenkokare och en minibar med plats för några burkar Pepsi max och kanske en miniost, eller nåt! Anyway. Idag har jag haft en idé. Jag har ju en hel massa bostadspolitiska ideér givetvis och jag tycker hela landet är outnyttjat och jag fullkomligen hatar vägtullar. Yes I do. Samtidigt som jag hatar vägtullar hör jag en norrlänning ringa till radion och säga att bensinen ska vara billigare i Norrland. Och varför i h*e då? De har varken vägtullar eller behöver betala 80 spänn i timmen för att stå i ett parkeringshus. De har heller inte lika många stoppljus att stå och avgasspy vid. Nä! Tillbaka nu till min idé. Jag vill (åh vad det bubblar nu, tillbaka till tråden...) anpassa bostadsområdena efter A- och B-människor. För det heter väl det när man då antingen A, morgonhickar med tuppen alt B, dansar med ugglan? Så vi då, jag och måhända framför allt min son, som lyder under kategori B, vi borde bo i ett bostadsområde där man ex har hus med tvättider till ca 24.00. Kiosker och affärer som har öppet till 24.00 alt 02.00. Skolor och arbetsplatser där man kommer in någon gång vid lunch. Träningsanläggningar öppna till ca 23-24. Ja ni förstår. Så himla bra det skulle va! Små lokalminibussar kunde köra regelbundet till de här områden. Biosalonger och restauranger med sen-öppet och förstå vad lite rädd man skulle vara att gå hem mitt i natten (den synpunkten fick jag av en väninna som tyckte det här var en rätt bra idé). Så OK. Från tanke till handling. Vem kontaktar jag? Stadsdelsnämnden?? ]]> Tränare Elisabeth http://www.primavi.se/forum/entry.php?628-Late-Night-City http://www.primavi.se/forum/entry.php?627-Baker-cysta Mon, 04 Apr 2011 21:25:16 GMT Jag minns när det här med datorer var hyfsat nytt. Orienterarna var tidigt flitiga användare och såg snabbt användningsområden för sporten. Inbjudan,... Jag minns när det här med datorer var hyfsat nytt. Orienterarna var tidigt flitiga användare och såg snabbt användningsområden för sporten. Inbjudan, anmälan, PM, startlistor och resultatlistor. Googlar man mig så finner man rätt många resultatlistor från orienteringsskogarna. Ett av mina karaktärsdrag, vete fåglarna om det är ett dåligt eller ett bra, beror ju på från vilket håll man tittar.... Well. Dissimulation lär vara ordet som är den andra änden av hypokondri eller myntets baksida/framsida, motsatsen......janivet. C´est moi! Jag tänker inte dra mitt skade-CV här igen. Listan är ruggigt lång och de flesta skador är så kallade "dra-på-skador". Jag har dragit runt med dem under långa perioder. Jag fick lära mig skalan 0-10 vid en av mina senaste kroppsliga skräckfärder och det där med "3-4" hoppar gärna upp ett steg och jag känner att när spannet från början är ganska långt till 10, dvs" kan inte gå", så undrar jag var 5-6-7-8:a tog vägen när jag helt plötsligt är en 9:a som kan kanske gå, men inte stå på ett ben och göra en tåhäv, för att dagen efter inte ens kunna stå på ett ben. Så här har det varit hela mitt liv. Men om jag förr i tiden körde med någon form av förträngningsmekanism så kör jag nu med "google". Tidigare hånades jag i en långt-bak-i-tiden-relation för att jag sherlockholmslusade nätet efter information i form av alias Dr Google! Det var inte alltid så lätt. De sidor som fanns var riktade till "endast behöriga" och skrevs på något slags doktorslatinska. Idag är det annorlunda. Tillsammans med egen kunskap vad gäller anatomi och rörelselära samt den fackbok som ligger på nattduksbordet om idrottsskador, och nätet, som idag är mer kutym än undantag vad gäller generell egenprognos, så tror jag nu att jag hittat rätt. I morgon ska jag dock på besök till läkardoktorn. Yes, jag har bokat tid. Jo, jag övar. Eller så här. Jag har inget annat alternativ just nu än att kroppsligt hålla. Åtminstone hålla i schack. Så nu är jag beredd att betta att det är en bakercysta jag drabbats av. En otroligt märklig benämning på en skada. Cysta låter bara allmänt disgusting och baker får mig ju att känna doften av nybakad hallongrotta. Åtgärdsprogram har varit alltifrån "läkaren gjorde ingenting" till kortison, operativt ingrepp och 3 månader rehab. Jag väljer gärna alternativet "om jag blåser lite så går det onda bort, så kan du springa i eftermiddag en liten stund så du blir god och glad igen".

En orienterarkompis berättade i helgen att en idrottsläkare hon känner sa att om du har ett väntrum fullt med skadedrabbade orienterare och sen sätter igång samma startpip som du har i startfållan till en orienteringstävling kommer hela gänget springa därifrån samtidigt. Det ligger något i det. :)

PS. Jag älskar google. Besiktningsbruden gav mig påbackning på min silverpil. Hon säger att jag måste besöka en Peugeotverkstad för att få reda på vad en speciell bilspecifik kod betyder. Jag tänker "5000+moms" och googlar. Svaret lyder : "P1327 Knacksensor 2, cylinderrad 1 - låg insignal Ledningar, knacksensor felaktigt åtdragen, knacksensor". Tror ni jag kan skriva det och sen stämpla ett tumavtryck eller nå´t och underteckna med Googleverkstan i Googletown! ?? ]]> Tränare Elisabeth http://www.primavi.se/forum/entry.php?627-Baker-cysta http://www.primavi.se/forum/entry.php?626-Ett-gods-där-molnen-har-solkant Tue, 29 Mar 2011 12:12:26 GMT Bild: http://www.letsbookhotel.com/img/max300/980/980337.jpg Ett ömmande pulserande knä gör att löpning och cykling inte funkar. Simma funkar....

Ett ömmande pulserande knä gör att löpning och cykling inte funkar. Simma funkar. Har aldrig varit min favoritsysselsättning. Men enstaka tillfällen får jag en känsla av driv och kraft och lätthet genom vattnet. Vattnet är fantastiskt. Smärtpaus, eller hur ska jag uttrycka det. Det blir ju ingen "impact" på kroppen. Torde vara en av de mest skonsamma idrotter som finns. (Axlar?). Well. simhallen befolkas av en mängd damer som genomfört vattengympapass. Jag blir sugen på att utbilda mig till instruktör i vattengympa. Det som jag en gång i tiden tänkte "no way" om, har nu utvecklats till något alldeles fantastiskt spännande med en hel drös med redskap. Att göra det som instruktör på simbassängskanten blir som en enda lång stabilitetsträning. Förra höstens små löpturer i bassängen räddade mig själsligt och avlastade mig kroppsligt så jag är tacksam för mitt simkort. Tycker alla ungdomar under 20, alla som gått i någon form av pension, samt ensamstående morsor, borde få träningskort till landets simhallar. Det kan sponsras av företag som vi redan idag överbetalar för att täcka upp deras marknadsföring och sponsoravtal till kändiseliten. Så tycker jag. Tar en fika efteråt. Läser pappers-DN. Inte huvuddelen för den är redan tagen. Jag läser den del med kontaktannonser på baksidan. Trodde inte de användes längre. Nätvärlden är ju full av dejtingsajter där du kan båda sälja in dig och blotta dig på alla möjliga upptänkliga vis. Det är onekligen svårare att sloganisera sig sjäv med fyra meningar. De flesta ser likadana ut. 90 procent av de medelålders männen är välbehållna, välbevarade eller ungdomliga. Förlåt, men Urk! :) Vad menas "liksom"? I medelåldern är man medelålders. Punkt. Sen faller min läslins på en annons. Den är väldigt kul. Den är så kul att jag inte tror att den är sann. Men är den det är den ännu kuligare. "Grevinna, snygg 40-talist, rökfri och sund humanist söker lång, adlig gentleman med gods eller herrgård. Du är dansk, engelsk, fransk eller italiensk". Så jag hoppas av hela mitt hjärta att någon engelsk, fransk eller italiensk adelsman med a giant mansion någonstans där molnen har solkant både prenumererar på och läser svenska DN och svarar på denna annons. Önskar grevinnan lycka till! ]]> Tränare Elisabeth http://www.primavi.se/forum/entry.php?626-Ett-gods-där-molnen-har-solkant