Google
Web medicallink.se primavi.se vaccination.nu
 PRIMAVI
Mat & dryck
Fråga dietisten
Råd/Reflektioner
Matlexikon
Näringslära
-Livsmedelsgrupper
-Vegetabiliskt
-Kosttillskott
-Superfruits
Hälsa
- Åderförkalkning
- Allergier
- Ät 5 gånger per dag
- Ät hälsosamt
- Ät mat med järn
- Ät medvetet
- Ät rätt
- Bakterierna
- Bananer som medicin
- Barndiabetiker
- Benskörhet
- BMI Body Mass Index
- Broccoli
- Choklad?
- De fyra smakerna
- Det viktigaste först
- Diabetes typ 2
- Ekologisk mat
- Frukt och hälsa
- Fullkornsprodukter
- Högt blodtryck - del 1
- Högt blodtryck - del 2
- Högt blodtryck - del 3
- Högt blodtryck - del 4
- Högt blodtryck - del 5
- Julbord: gott, nyttigt
- Kostfibrer ger bättre blodsockerkontroll
- Kött och näring
- Kycklingsoppa
- Läs utan att döma
- Läs utan att döma - brev från en ung tjej
- Lögn, förbannad dikt och statistik
- Måltidsordning
- När ska vi äta?
- Nyckelhålet
- ÖverviktsCamp
- Skelett
- Spannmål special
- SUPERFRUITS
-Bantning & Vikt
-Risker med mat
-Kosthållning
Svensk forskning
Matlagning
-Kött & grönt recept
-Vegetariska recept
-Ingredienser
Drycker
Träning & idrott
Fråga personliga tränaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
 Föräldrar & barn
Barn
Graviditet
Svensk forskning
Sex & relationer
Hälsa/Sjukdom
Familj/Relationer
Manlig sexualitet
Kvinnlig sexualitet
Homo- & bisexualitet
Transexualitet
Sexuella företeelser
Svensk forskning
Njutning & skönhet
Själ & psyke
Hälsa
Stress
Samhälle
Träning & idrott
Fråga idrottsläkaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
Tandvård
Fråga tandläkaren
 Artikelarkiv

 Mat & Dryck » Hälsa

De fyra smakerna
Från kalottmat till ökenföda -biotopens betydelse för smakens utveckling

Människan har fyra grundläggande smakförnimmelser: sött, surt, salt och beskt. Man talar ibland om en femte smak, nämligen metall, men det är inte alldeles säkert att metallsmaken är en äkta smak, utan mer en elektrisk sensation i munhålan på grund av galvaniska strömmar samt metallinplantat i tänderna.

Att vi kan känna smak över huvud taget måste, enligt de teorier vi lever efter idag, ha en signifikant betydelse för överlevnaden, annars var det ju ingen mening med det. Smaken på det vi äter är alltså avgörande för vilken mat vi väljer att äta och vilken mat vi väljer att avstå ifrån.

De flesta smaker är sammansatta, det vill säga kombinationer av de fyra tidigare nämnda primärsmakerna, även om var och en av primärsmakerna förekommer var för sig i vissa näringsämnen. Var och en av primärsmakerna representerar något mycket specifikt i valet av föda och man kan generellt dela upp dessa på följande sätt:

Sött = Energi

Surt = Mineraler

Salt = Vätskebalans

Beskt = Gift

Mycket förenklat skulle man kunna säga att allt som smakar gott är nyttigt och att allt som smakar illa är onyttigt.

Om man vill nyansera detta en smula så innebär det att människor och djur är programmerade att gilla det de behöver leta efter, och att inte gilla det som är skadligt för dem.

Om vi håller oss till bara människor, så är det lätt att inse, att människor, som bor på olika platser på jorden, behöver olika saker och att det sitter programmerat i vårt smakcentrum. Det innebär också att människor kan känna lust att äta saker som de har brist på för tillfället. Man blir sugen på det man behöver.

En del av dessa upplevelser verkar vara förprogrammerade i hjärnan medan andra åtminstone är omprogrammeringsbara, speciellt i samband med obehagliga upplevelser eller i kombination med sjukdom. Man kan alltså lära sig att tycka illa om sånt man normalt behöver ifall obehagliga upplevelser kopplas direkt till smaken ifråga. Till de förprogrammerade smakerna hör sådant, som geografiskt en längre tid varit en förutsättning för överlevnad för respektive art.

Polarområden
I polarområden råder på grund av den låga temperaturen en ständig brist på energi. Det är ganska självklart att folkslag, som bott i polarområden en längre tid tycker att energi är gott. De älskar fett och socker. Vätska är ingen bristvara här utan man vill ha maten torr, volymfattig och energität, till exempel knäckebröd, torkat eller rökt kött, torkad och rökt fisk, koncentrerat brännvin, torra ostar etc. Man letar inte med stor iver efter saker som ger dåligt med energi, till exempel grönsaker, men bär med högt sockerinnehåll är populära.

Tropikerna
I tropikerna råder på grund av den höga temperaturen ingen brist på energi, däremot vätska. Folkslag som bor i tropikerna älskar mat med höga halter av vätska. Frukter och grönsaker. Salter. Man föredrar kryddig, salt mat som inte nödvändigtvis är energität, men gärna näringstät. Man frossar inte i fett och socker och berusningsmedlet är alkoholsvagt.

Den tempererade zonen
Här kompromissas det friskt, vanor från både tropikerna och polartrakterna kan finna sina konässörer, medan gemene man är ett lagomt mittemellan.

Specialområden
Vissa områden på jorden har befolkningar, som av andra anledningar behållit vissa smaker och egenheter, som just hos dem har givit en fördel. Som till exempel herdefolken, vilka behållit sin förmåga till att bryta ned laktos, vilket de vegetariska folken inte gjort. Eller som vissa av eskimåerna, som gjort sig av med sin förmåga att spjälka alkohol på ett effektivt sätt, eftersom förmågan så länge för dem varit en onödig förmåga.

Speciella smaker
Hos alla människor finns det vissa generella smaker och dofter, som upplevs som delikata oavsett biotop. Dit hör alla smaker och dofter som på något sätt kan associeras med sexuallivet. Eftersom naturen vill att vi skall fortplanta oss, så är det naturligt att smaker och dofter som är kopplade till fortplantningen alltid upplevs som extra begärliga. Dit hör skaldjur av alla slag och fiskrom - delikatesser över hela världen oavsett ras eller geografisk utbredning. Dessa är också maträtter som människor, med obehagliga associationer till sexlivet, avskyr.

Andra geografiska konsekvenser
Geografin styr inte enbart vad vi äter utan också hur vi äter och hur vi tar upp den mat vi äter. Det är ganska självklart att polardjur äter upp sig till vintern eftersom de då utsätts för långvarig svält och att deras ämnesomsättning därför är hög på sommaren och låg på vintern. Det är också ganska självklart att människor som bor i polarområdena är betjänta av korta, tjocka kroppar, med mängder av underhudsfett för att kunna utstå kyla, medan människor i tropikerna är mer betjänta av långa, smala kroppar utan underhudsfett för att kunna göra sig av med överskottsvärmen.

Paradoxen
Vi skandinaver borde egentligen vara korta och tjocka, gilla socker och fläsk och sova hela vintern, men av någon anledning är det inte så längre. Varför?

Vi bor i uppvärmda hus (21 grader), vi har belysning dygnet runt och den korta tid vi vistas utomhus är vi mycket väl klädda. Vår tillvaro är inte längre polarlik, inomhus är till och med årstiderna utjämnade. Vi är inte längre betjänta av polarvarelsens aptit, smakföreträden, dygns- eller årstidsrytm. Vårt inprogrammerade handlingsprogram finns kvar, men vi har bytt miljö. Överkonsumtionen av fel saker är ett faktur. Detta kan lösas på flera olika sätt:

· Samma mat och samma mängd men mer motion.
· Ny magrare mat och samma mängd.
· Samma mat men mindre mängd plus näringstillskott

Förmodligen finns ännu fler alternativ, det som däremot är viktigt att förstå, är att matvanorna i många avseenden är mycket djupare rotade än vi vill förstå, och att det inte går att ändra dem, bara för att en doktor vill det… Vad våra doktorer däremot behöver förstå är att jämförande hälsostudier med olika folkraser på olika breddgrader inte går att använda som incitament för ändrade matvanor i Norden. Det är som att hävda att svamp är nyttigt när någon tuggar i sig en vit flugsvamp.


-  

Utskriftsformat Tipsa en vän!

Annonser
Kontakta oss
 © Medical Link · All Rights reserved Medical Link 3W AB · Citera oss gärna men ange källan

seo services

garcinia cambogia reviews

bad credit loans