Google
Web medicallink.se primavi.se vaccination.nu
 PRIMAVI
Mat & dryck
Fråga dietisten
Råd/Reflektioner
Matlexikon
Näringslära
-Livsmedelsgrupper
-Vegetabiliskt
-Kosttillskott
-Superfruits
Hälsa
-Bantning & Vikt
-Risker med mat
-Kosthållning
- Att vara vegetarian, 1
- Att vara vegetarian, 2
- Att vara vegetarian, 3
- Att vara vegetarian, 4
- Paleolitisk kost - stenåldersmaten vi byggdes för
Svensk forskning
Matlagning
-Kött & grönt recept
-Vegetariska recept
-Ingredienser
Drycker
Träning & idrott
Fråga personliga tränaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
 Föräldrar & barn
Barn
Graviditet
Svensk forskning
Sex & relationer
Hälsa/Sjukdom
Familj/Relationer
Manlig sexualitet
Kvinnlig sexualitet
Homo- & bisexualitet
Transexualitet
Sexuella företeelser
Svensk forskning
Njutning & skönhet
Själ & psyke
Hälsa
Stress
Samhälle
Träning & idrott
Fråga idrottsläkaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
Tandvård
Fråga tandläkaren
 Artikelarkiv

 Mat & Dryck » Kosthållning

Att vara vegetarian, 1

Var och en av oss tar ansvar för sitt eget liv och maten har alltid haft stor betydelse för välbefinnandet. Olika personer har olika motiv till att välja att äta vegetariskt.


Hälsomässiga motiv
Allt fler människor är idag medvetna om att det finns ett samband mellan vårt sätt att leva, kanske speciellt våra matvanor, och så kallade välfärdssjukdomar.

Välfärdssjukdomar är till exempel diabetes typ II, hjärt- kärlsjukdomar och fetma. En välbalanserad vegetarisk mathållning uppfyller de krav som rekommendationerna från Socialstyrelsen förespråkar.

Andra motiv
Många vill ej nödvändigtvis medverka till att andra varelser, djuren, måste sätta livet till för vår skull. Vissa anser att det går åt betydligt mer energi och vatten för att producera kött än grönsaker. I sista hand får den enskilde konsumenten betala kostnaderna genom ökade köttpriser. Håller man sig till säsongens grönsaker och rotfrukter och ej använder halvfabrikat kan matkostnaderna minskas väsentligt.

Många vegetarianer ser det som ett enormt slöseri med världens knappa resurser att äta kött. Ett markområde som användes för att producera vegetabilier föder minst tio gånger fler människor än om man går omvägen via kon, ger kon växterna och sedan äter upp köttet.

Utsläpp från djurfabriker kan förstöra grundvattnet hävdar en del vegetarianer. Ensidig spannmålsproduktion, till exempel djurfoder, förutsätter kraftig konstgödsling och växtbekämpning som i sin tur bidrar till att förstöra grundvatten och jordar. Dessutom kräver konstgödselproduktionen stora energimängder.

Olika typer av vegetarisk mat

Veganmat innehåller endast födoämnen från växtriket såsom cerealier, bönor, rot- och grönsaker, frukt och bär. Många veganer undviker även alla produkter som på något sätt kommer från exploaterade djur, till exempel ull och honung, liksom läder i skor, stövlar och skinnjackor.

Lakto-vegetarisk mat innehåller förutom alla vegetabilier ovan även mjölkprodukter såsom mjölk, smör och ost. Lakto kommer från lac som betyder mjölk på latin.

Lakto-ovo-vegetarisk mat innehåller samma som ovan med tillägg av ägg. Ovum betyder ägg på latin.

Flera kallar sig nu för tiden för vegetarianer trots att de äter både fisk och kyckling. Skulle vi försöka oss på att skapa namn för dessa typer av regimer, kanske dessa kan passa:

Marin-vegetarisk mat innehåller förutom ovan fisk och skaldjur.

Fågelvegetarisk mat slutligen innehåller även kyckling förutom allt ovan nämnda. Dessutom finns andra typer av dieter som vi ej kommer att behandla här, till exempel frugivormat, levande föda och makrobiotisk mat.

Lite näringslära


Inför nästa artikel kan en liten redogörelse för vad vi behöver i näringsväg vara befogad. Vi skall nämligen tala om vad det är man skall vara speciellt uppmärksam på när man väljer att äta vegetariskt.

Proteiner - behövs bland annat för uppbyggnad och underhåll av kroppens alla celler. Proteiner finner vi framförallt i kött, fisk, fågel, bönor, linser och ärtor. Rekommendationen är att vår mat bör innehålla 10 - 20 Energiprocent, E%, proteiner.

Kolhydrater - den viktigaste och billigaste energikällan. Finns framförallt i potatis, ris, pasta och bröd. Rek 50-60 E%.

Fetter - tre olika typer, mättade, enkel- och fleromättade. Finns framförallt i oljor, smör, margarin. Rek 20 - 30E%.

Vitaminer - indelas i fettlösliga och vattenlösliga. Ger inga kalorier och behövs lika fullt i olika mängd för att vår kropp skall må bra.

Mineralämnen - vissa forskare hävdar att vi behöver minst 84 olika.

Spårämnen - kallas de mineralämnen som vi behöver i ytterst små mängder.

Energiprocent anger hur många procent av energin som kommer från vart och ett av de energigivande näringsämnena.

Man får fram fettenergiprocenten genom att multiplicera antalet gram fett i en måltid t ex med 9 (ett gram fett ger 9 kcal) och sedan dividerar med antalet kalorier som hela måltiden ger och därefter multiplicera med 100.

På motsvarande sätt får man energiprocenten för protein, kolhydrater och alkohol.


Att vara vegetarian,1
Att vara vegetarian,2
Att vara vegetarian,3
Att vara vegetarian,4

Bim Åkers   Källa: PrimaVi Datum: 00-08-09

Utskriftsformat Tipsa en vän!

Annonser
Kontakta oss
 © Medical Link · All Rights reserved Medical Link 3W AB · Citera oss gärna men ange källan

seo services

garcinia cambogia reviews

bad credit loans