Google
Web medicallink.se primavi.se vaccination.nu
 PRIMAVI
Mat & dryck
Fråga dietisten
Råd/Reflektioner
Matlexikon
Näringslära
-Livsmedelsgrupper
-Vegetabiliskt
-Kosttillskott
-Superfruits
Hälsa
-Bantning & Vikt
-Risker med mat
-Kosthållning
- Att vara vegetarian, 1
- Att vara vegetarian, 2
- Att vara vegetarian, 3
- Att vara vegetarian, 4
- Paleolitisk kost - stenåldersmaten vi byggdes för
Svensk forskning
Matlagning
-Kött & grönt recept
-Vegetariska recept
-Ingredienser
Drycker
Träning & idrott
Fråga personliga tränaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
 Föräldrar & barn
Barn
Graviditet
Svensk forskning
Sex & relationer
Hälsa/Sjukdom
Familj/Relationer
Manlig sexualitet
Kvinnlig sexualitet
Homo- & bisexualitet
Transexualitet
Sexuella företeelser
Svensk forskning
Njutning & skönhet
Själ & psyke
Hälsa
Stress
Samhälle
Träning & idrott
Fråga idrottsläkaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
Tandvård
Fråga tandläkaren
 Artikelarkiv

 Mat & Dryck » Kosthållning

Att vara vegetarian, 3

Det finns mycket spännande att upptäcka i grönsaksdisken. Det är viktigt att äta varierat och grönsaker och rotfrukter har en given plats på tallriken.
Näringsinnehållet växlar med grönsakssort och även mognadsgrad, hantering, lagringsförhållanden och lagringstid...

Grönsaker och rotfrukter

Grönsaker innehåller mellan 65 och 95 % vatten. I allmänhet är grönsaker o rotfrukter fattiga på fett och protein. Grönsaker är framförallt rika på C-vitamin, och innehåller även B-vitaminer och mineraler såsom kalcium, fosfor och järn. Näringsinnehållet växlar med grönsakssort och även mognadsgrad, hantering, lagringsförhållanden och lagringstid.

Vanligtvis finns högsta näringsinnehållet samlat i yttre delar av växten. Broccoli har till exempel mycket högre näringsvärde i bladen än i stammen och stjälken. När grönsaker slokar och förlorar sin spänstighet minskar vitaminhalten väsentligt. Mineralhalten är oftast oförändrad efter skörd oberoende av hantering och lagring.

Rotfrukter och rotknölar

Jordärtskockan är en släkting till solrosen och härstammar från Nordamerika. De oregelbundet formade knölarna i vitt eller rött har en speciell sötaktig smak. Näringsmässigt står jordärtskockan potatisen nära. Används med fördel som råkost, i gratänger och i soppor.

Kålroten är ganska rik på C-vitamin. De yttre skaldelarna innehåller speciellt mycket cellulosa som är svårsmälta så kålroten skall skalas innan den används.

Moroten är en gammal kulturväxt framförallt rik på karotin. Ju rödare moroten är desto bättre näringsinnehåll. Moroten används som råkost, i grytor, stuvningar och soppor.

Palsternackan innehåller en del C-vitamin och har en kryddliknande smak. Den kan användas råriven, stuvad, i grytor, gratänger och i soppor.

Potatisen har odlats i Europa sedan 1700-talet. Den är basföda för många människor och innehåller i princip alla näringsämnen om än i små mängder. Använd inte potatisar med gröna fläckar i skalet då de innehåller allt för höga halter av nervgiftet solanin. Potatisen kan ätas bakad, användas i gratänger, soppor och grytor.

Rotpersilja är framförallt rik på järn och kalcium, karotin och C-vitamin. Både blast och rot kan användas i sallader, gratänger, grytor och soppor.

Rotselleri är en starkt aromatisk grönsak som kan rårivas och blandas med någon god dressing. Den kan också sätta piff på soppor, grytor och gratänger. Rädisor är en röd rotfrukt med stark smak. Den kan smaksätta sallader, soppor och grytor och även användas som dekoration.

Rättikan är släkt med rädisan men har tjockare skal och något skarpare smak. De är järnrika och innehåller även en hel del C-vitamin. Rättikan kan användas i sallader och i soppor.

Rödbetor har mer smak ju mindre de är. De kokas hela med skal och rotspets kvar, annars mister de sin färg och blir smaklösa. Själva rödbetan kan användas som råkost, ugnsbakad, kokt eller som ingrediens i grytor och soppor.

Svartrot är god och mycket näringsrik. De behöver skalas innan användning och skalet är grovt och klibbigt. Svartroten kokas och ätes som sparris eller användes i gratänger.

Lök

Kepalök är egentligen vår vanliga gula lök, liksom rödlök. Under sommaren säljs den buntad med blasten kvar och även blasten kan användas om den är fräsch.

Purjolöken är den mildaste löken. Den är ganska rik på järn, kalcium och C-vitamin. Klyv purjolöken på längden och spola bladen noggrant under vattenkranen då det ofta döljs grus och jord mellan bladen.

Pärllöken är en liten, platt lök med gult skal och vitt kött och lämpar sig bäst att helstekas.

Schalottenlök är mycket populär i restaurangkök. Den är en brunröd och långsträckt oval lök som är uppdelad i mindre klyftor och har en fin och mild smak.

Vitlöken består egentligen av flera smålökar som hålls samman av ett vitt skal. Den har under senare år fått stor genomslagskraft i vår matlagning och vitlöken anses ha många hälsobringande egenskaper.

Kål och bladgrönsaker

Blekselleri är nära släkt med rotselleri som märks både på smak och lukt. Stjälkarna är goda i sallader och som smaksättning i grytor och soppor.

Blomkål är egentligen en outvecklad blomställning. Råa blomkålsbuketter är goda i sallader och som råkost, kokt blomkål används med fördel i gratänger, soppor och grytor.

Rotstock och fräsch blast kan användas.

Broccoli är förnämlig både i smak och näringsinnehåll. Den kan ätas som råkost och används i soppor, grytor och gratänger. Om man skalar stjälken kan man även äta den goda och mjälla märgen.

Brysselkål används rå i sallader. Den kan också kokas och användas i soppor, grytor och gratänger.

Fänkål har en speciell kryddsmak med dragning åt lakrits som försvinner under tillagning. Den kan användas rå i sallader, kokt eller gratinerad som varmrätt. Gröna blad innehåller de flesta näringsämnen i varierande mängder. Många rotfrukters blad går fint att använda råa i sallader och kokta i soppor och grytor.

Grönkål tillhör våra äldsta köksväxter. Den borde användas mycket mer än vad vi gör idag. Färsk finns den i marknaden från september till december. Grönkål kan användas rå i sallader och kan finhackad strös över olika rätter. Den är även god i stuvningar och soppor.

Kålrabbi är en lättodlad kålsort. Små och nyskördade kålrabbin behöver inte skalas. Den kan ätas som råkost och kan även stekas, kokas eller användas i soppor.

Mangold används på samma sätt som spenat. De späda stjälkarna kan kokas som sparris.

Rödkål finns färsk under höst och vinter. Den används på samma sätt som vitkål.

Sallad finns i många varianter, till exempel huvudsallad, isbergssallad och de lite bittra salladsväxterna escarol frisée och endive.

Salladskål kallas också för kinakål. Smaken är aromatisk och i konsistensen är den mjällare än vitkål. Den passar fint till råkost och sallader och kan även kokas och stuvas.

Spenat som innehåller rikligt med nitrat och oxalsyra, bör förvällas och kokspadet hällas bort om man äter större mängder till exempel i stuvningar och soppor. Mindre mängder spenatblad kan ätas i sallader och som råkost. Undvik långsam upptining av frusen spenat och långvarig förvaring av färdiga rätter med spenat i rumstemperatur, eftersom omvandlingen av nitrat till nitrit lättare sker under dessa förhållanden. Fryst spenat är alltid förvälld. Använd förvälld spenat i stuvningar, grytor och soppor.

Vitkål finns året om och är en prisvärd och näringsrik bladgrönsak. Den kan användas i sallader, stuvningar, kåldolmar, grytor och i soppor.

Grönsaksfrukter

Aubergine kallas ibland för äggplanta. Den kan variera mycket i storlek, färg och form. Fruktköttet är vitt och poröst och ingen särpräglad smak. Den kan skäras i skivor, paneras och stekas eller ugnsbakas och fyllas med vegetarisk färs.

Avocado importeras oftast från Israel eller Mexico. Frukten är rik på framförallt enkelomättat fett, cirka 15 %. Avocado har en nötaktig smak när den är riktigt mogen. Omogen frukt mognar på några dagar i rumstemperatur. Känns frukten mjuk när man försiktigt trycker på stjälkänden är den mogen. Mogen frukt förvaras i kylskåp. Avocado kan ätas naturell, i sallader eller i dressingar.

Champinjoner odlas här i landet och finns året runt. De är en färskvara med begränsad hållbarhet och bör inte förvaras längre än ett par dagar i kylskåp. Champinjonen bör sköljas innan tillredning till skillnad mot annan svamp. Råa champinjoner har mycket fin smak och passar bra som råkost och i sallader, lätt frästa är de goda i såser, stuvningar och grytor etc.

Gurka är en av våra vattenrikaste grönsaker. En bra gurka är fast, rakt vuxen, jämnt grön i skalet och fri från fläckar.

Kronärtskocka är en outslagen blomkorg av en tistel. Ätbara delar är efter kokning blombottnen och de nedre uppsvällda delarna av de yttre bladen.

Majs odlas i södra och mellersta delarna av landet, och importeras även från Danmark och USA bland annat. Det är de omogna frökolvarna av sockermajsen som man äter. Färsk majs har ljusgula, fasta och väl saftfyllda korn. Kokta majskolvar äts med rört smör eller dressing och majskorn används gärna i sallader och grytor.

Paprika finns i flera olika färger. Alla paprikor är gröna som omogna och blir alltefter mognad och sort röda, oranga, gula eller violetta. Den röda paprikan är sötast och den gula mildast. Använd paprika i sallader och som smaksättning i grytor och såser. Man kan också fylla halverade paprikor med vegetarisk färs och gratinera i ugn.

Pumpa är släkt med gurka och säljs ibland i bit eftersom frukterna blir så stora. Den kan kokas, ugnsbakas, stekas och användas i grytor och soppor.

Sparris är gott i stuvningar och soppor. Om de späda sparrisskotten skördas innan de kommer upp till jordytan blir de bleka till färgen. Om de får växa upp blir de gröna och mer näringsrika. Den späda, mjälla sparrisen har en speciell smak. Skalet är beskt och hårdsmält på den färska bleka sparrisen och bör skalas bort. Svensk färsk sparris finns från maj till juni.

Squash är släkt med både pumpa och gurka. Ju mindre frukten är desto mer gurkliknande är smaken. I Italien skördas en mindre typ av squash som kallas för zucchini. Små squash passar fint att äta råa i sallader och större kan färsfyllas eller användas i grytor, soppor och gratänger.

Baljväxter

Bondbönor är goda i sallader (kokta) eller i soppor och grytor.

Brytbönor har runda, trinda baljor. De används hela och är goda i sallader (kokta) eller grytor och soppor. De kan också givetvis serveras kokta som tillbehör.

Haricots verts är brytbönor av extra fin kvalitet som skördas på ett tidigt stadium. Benämningen är fransk och betyder gröna bönor.

Sockerärter med tunna baljor och outvecklade ärter är goda som råkost eller lätt kokta som tillbehör.

Skärbönor är något grövre än brytbönor. De har ett segt membran och sega växttrådar och måste därför skäras sönder innan tillagningen. Skärbönor är goda i soppor, grytor och stuvningar.

Spritärter, märgärter är ärter som har "spritats" ur baljorna. De säljs vanligen som djupfrysta. De är goda som råkost, i sallader, grytor eller soppor.

Vaxbönor är gulvita eller vaxgula. De används på samma sätt som brytbönor.

Torkade ärter och bönor

Adukibönor är små röda bönor som är mycket populära framförallt i japansk och kinesisk matlagning. De är goda i grytor och soppor och som groddar.

Bruna bönor är släkt med de importerade vita bönorna. De är goda i sallader, grytor och soppor.

Black eye är små vita bönor som har en svart fläck på ena sidan. Bönan är relativt lätt kokt (cirka 35 minuter, efter blötläggning) och har en mjäll smak. De är goda i sallader, grytor och soppor.

Gula ärter är basen i ärtsoppa som fortfarande är en populär middagsrätt.

Gröna ärter passar bra i grytor och soppor.

Kikärter (garbanzobönor) ser ut som stora lite knöliga ärter. De har en nötliknande smak och mosar sig inte under kokningen. De är goda i sallader, grytor och soppor och som pastej men bör vara välkokta.

Limabönor påminner om bondbönor i färg och form. De är goda i sallader, soppor och grytor.

Linser finns i olika färger. De brungröna linserna är vanligast. De behöver relativt kort koktid. De behöver inte blötläggas men blötläggningen förkortar koktiden ytterligare. Det finns även röda och gula linser. De är skalade och delade och har en mycket kort koktid, cirka tio minuter. Linser används i sallader och soppor.

Mungbönor groddas vanligen men de går även att koka som andra bönor. Groddade mungbönor kallas även kinesiska böngroddar. Groddade mungbönor kan förtäras utan förvällning.

Röda kidneybönor påminner om våra bruna bönor. De är goda i sallader, grytor och soppor.

Sojabönor är en av de allra första grödorna som människan började odla. Sojabönor innehåller mer protein och fett än övriga baljväxter. De används ofta till framställning av förädlade produkter såsom tofu, miso och tamari.

Svarta bönor är släkt med vita bönor. De passar bra i sallader, grytor och soppor.

Vita bönor finns i olika storlekar. Ju större de är desto längre blir koktiden. Vita bönor är goda i sallader, grytor och soppor.

Att vara vegetarian,1
Att vara vegetarian,2
Att vara vegetarian,3
Att vara vegetarian,4

Bim Åkers   Källa: PrimaVi Datum: 01-01-04

Utskriftsformat Tipsa en vän!

Annonser
Kontakta oss
 © Medical Link · All Rights reserved Medical Link 3W AB · Citera oss gärna men ange källan

seo services

traffic realys

garcinia cambogia