Kött är ett näringstätt livsmedel och innehåller mycket vitaminer och mineraler. Kött ger oss högvärdigt protein, B-vitaminer, zink, selen, fosfor samt järn i en form (sk hemjärn) som kroppen kan ta upp fem gånger lättare än det järn som finns i vegetabiliska livsmedel (sk. icke-hemjärn). Idealiskt är att äta kött och övriga livsmedel som grönsaker, rotfrukter, spannmålsprodukter etc i lagom proportioner.
|
Ett bra sätt att få i sig dessa näringsämnen är genom inälvsmat som är billigt
och har högt näringsvärde. Eftersom vår normala kost är relativt järnfattig
kan det vara att rekommendera att äta lever eller blodmat med jämna mellanrum.
Renskuret kött är magert och innehåller inte mer än 2-3 % fett och detta gäller
alla köttslag. Fettkavliteten är god och mellan 40-45 % av fettet är enkelomättat
i gris, nöt, och lammkött.
Kontroll & besiktning
Sverige har stränga djurskydds- och smittskyddslagar. Hormonanvändning är ej tillåten
i Sverige och antibiotika får endast ges vid sjukdom efter veterinärs godkännande.
Sverige är lyckligtvis förskonat från flera av de allvarligare djursjukdomarna
som är ett problem i Europa.
Allt kött som säljs i Sverige har genomgått så kallad köttbesiktning. Detta
sker endast vid så kallade kontrollslakterier och innebär att en besiktningsveterinär
kontrollerar att djuret är friskt när det kommer till slakteriet. Djur som visar
något tecken på sjukdom eller är starkt nedsmutsade skiljs från de övriga djuren
och slaktas i en särskild sanitetsslaktavdelning, där man genomför en extra
noggrann, individuell kontroll av varje slaktkropp.
De kliniskt friska djuren slaktas på den vanliga slaktlinjen och efter slakt
kontrollerar veterinären köttet och de inre organen (lungor, lever, hjärta,
mjälte, njurar och huvud). Efter godkänd besiktning stämplas slaktkroppen med
en kontrollstämpel som visar var djuret slaktats.
Köttråvaror som importeras till Sverige får införas endast om de kommer från
en anläggning som är godkänd av Livsmedelsverket. Köttråvaran besiktigas där
på motsvarande sätt av en veterinär och dessutom kontrolleras stickprover på
införselorten.
Klassificering
Förutom denna typ av besiktning bedöms även slaktkropparnas storlek samt innehåll
av kött, fett och ben. Detta kallas för klassificering och är det som ligger till
grund för hur mycket uppfödaren skall få betalt. Man utnyttjar även klassificeringsuppgifterna
i rådgivningen i producentledet. Vid klassificeringen indelas slaktkropparna i
djurslagsgrupper med avseende på art, kön och djurets ålder vid slakt. Man skiljer
alltså först på svin, lamm och nötkreatur och sedan skiljer man även på de sistnämnda
med avseende på kön i tjurar, stutar och kvigor/kor. På lamm och nötkreatur bedömer
man kroppens form och fettinnehåll enligt ett klassificeringssystem med fem klasser
för kroppsform och tio grupper för andelen putsfett. Klasserna för kroppsform
kallas E, U, R, O och P, där E är den bästa och P den sämsta klassen. Andelen
putsfett benämns 02, 04, 06 osv, och ger på det sättet en skattning av mängden
fett som putsas bort vid benfri styckning.
På slaktkroppar från svin tar man, med hjälp av en speciell sond, två mått
på ryggspäckets tjocklek och ett mått på ryggmuskelns tjocklek. Utifrån detta
beräknas ett köttprocenttal som visar det totala köttinnehållet i slaktkroppen.
-
Källa: PrimaVi
|
Utskriftsformat
Tipsa en vän!
