Google
Web medicallink.se primavi.se vaccination.nu
 PRIMAVI
Mat & dryck
Fråga dietisten
Råd/Reflektioner
Matlexikon
Näringslära
-Livsmedelsgrupper
-Vegetabiliskt
-Kosttillskott
-Superfruits
Hälsa
-Bantning & Vikt
-Risker med mat
-Kosthållning
Svensk forskning
Matlagning
- Älgstek på menyn
- Asiatisk mat
- Bröd: grovt, nyttigt
- Bröd: knaprigt, sprött
- Grilla och njut!
- Halloween
- Julgröt
- Julmat 1
- Julmat 2
- Julmat 3
- Julskinka
- Julskinkan
- Kräftor, surströmming
- Medelhavetsmat
- Midsommarmat
- Sommarköket
- Sushi
- Vinäger med örtkryddor
-Kött & grönt recept
-Vegetariska recept
-Ingredienser
Drycker
Träning & idrott
Fråga personliga tränaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
 Föräldrar & barn
Barn
Graviditet
Svensk forskning
Sex & relationer
Hälsa/Sjukdom
Familj/Relationer
Manlig sexualitet
Kvinnlig sexualitet
Homo- & bisexualitet
Transexualitet
Sexuella företeelser
Svensk forskning
Njutning & skönhet
Själ & psyke
Hälsa
Stress
Samhälle
Träning & idrott
Fråga idrottsläkaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
Tandvård
Fråga tandläkaren
 Artikelarkiv

 Mat & Dryck » Matlagning

Julmat 3
Gamla och nya traditioner möts i advent

Gammalt och nytt möts i advent, inte minst mattraditioner. Glögg dracks redan vid Gustav Vasas hov. Lutfisk lär ha stått på bordet redan hos de gamla vikingarna. Adventsljusstaken däremot är en modern svensk uppfinning.

Adventsljus, adventsstjärnor, lussekatter och pepparkakor - advent är traditionernas tid. Vissa av dem är ända från hednisk tid. Seden att dricka julöl har sina rötter i vikingatiden, likaså är formen på lussebullarna ofta gamla hedniska fruktbarhetssymboler. Andra traditioner är betydligt modernare - adventsljusstaken har inte ens hundra år på nacken.

Traditionerna kommer också från många olika kulturer. Adventskalendern, adventsstjärnan och julgranen har importerats från Tyskland. Seden att skicka julkort kommer från England medan våra vanligaste julblommor har sin naturliga växtplats långt härifrån - julstjärnan ursprungligen i Mexiko och julbegonian i Afrika och Sydamerika.

Jul är ett hedniskt ord
Ordet advent kommer av adventus, ankomst, och syftar naturligtvis på Jesu födelse. Jul, däremot, är ett hedniskt ord som har att göra med blotfester, där midvinterblotet var det viktigaste. Till skillnad från många andra länder där julen har namn med kristen anknytning, till exempel det anglosachsiska Christmas, håller vi fast vid det gamla hedniska ordet.

Slaskar Anders? Då blir det kallt till jul
I det gamla bondesamhället var man beroende av vädret och man iakttog noga vädrets växlingar. Om det slaskade på Anders-dagen, det vill säga den 30 november, skulle det bli kallt till jul. Om det däremot braskade, det vill säga var kallt på Anders-dagen, skulle det slaska till jul. Om det gamla talesättet stämmer in också i våra dagar borde vi i år kunna se fram mot en kall jul, åtminstone i södra Sverige.

Julgrisen började gödas vid midsommar
Julförberedelser har gamla anor. I det gamla bondesamhället hade man fasta traditioner för hur och när slakt, bak och bryggning av julöl skulle äga rum. Redan vid midsommar började man göda julgrisen. I oktober var det sedan dags för höstslakten där man bland annat såg till att julens behov av kött och korv tillgodosågs.

Bland gårdens slaktdjur fick grisen vänta längst. Ungefär fjorton dagar före jul, det vill säga runt Lucia, var det dags för grisen att bidra till julbordet. Enligt traditionen skulle den slaktas i svinottan, det vill säga före soluppgången.

Öl hörde julen till
Seden att brygga och dricka öl kommer från den hedniska tiden, speciellt viktigt var öldrickningen vid tiden kring vintersolståndet. När Sverige sedan blev kristet levde öltraditionen vidare. På Anna-dagen den 9 december var det dags att börja brygga julölet. Avsmakningen skedde därefter på Tomas-dagen, den 21 december. Kanske många tog en bägare för mycket - dagen kallades nämligen för "Tomas fylletunna".

Lutfisk var adventsmat under medeltiden
Redan de gamla vikingarna sägs ha ätit lutfisk. Under medeltiden var lutfisken också viktig inte minst under fastemånaden före jul. Men även efter den katolska tiden fortsatte lutfisken att vara populär, bland annat till jul. För att lutfisken skulle bli färdig i tid skulle den läggas i blöt på Anna-dagen, det vill säga den 9 december.

Lutfisk kan lagas på flera olika sätt. Det klassiska är med kokt potatis, vit sås och gröna ärter. Prova också gärna med att ersätta den vita såsen med skånsk senapssås.

Skånsk senapssås
4 portioner
Krossa 2,5 msk bruna senapsfrön i en mortel eller med en "kanonkula". Späd då och då med lite vatten så att det bildas en tjock gröt.

Smaksätt den vita grundsåsen med senapen, eventuellt också med en knivsudd socker för att förhöja smaken.


Adventsljusstaken - made in Sweden
Adventsljusstaken är en svensk uppfinning. Den första - med brinnande ljus - lanserades på 1920-talet och ersatte då adventsgranen som kommit från Tyskland cirka femtio år tidigare. De elektriska adventsljusstakar som nu lyser upp vintermörkret kom däremot något senare. Den första tillverkades på Philips i Göteborg 1937.

Glögg på saft, svagdricka och vin
Ända sedan Gustav Vasas tid har vi druckit glögg. Kungen hade då till och med en egen glöggblandare anställd vid hovet. Precis som i dag skulle glöggen drickas rykande het.

Det finns mängder av glöggrecept - från starkglögg med konjak och brännvin till alkoholfria gjorda på saft. Den vanligaste är vinglögg. Man värmer helt enkelt upp rött vin tillsammans med socker, kanel, pomeransskal, hel ingefära, kryddnejlikor och hela kardemummakärnor. Färdiga kryddblandningar finns också att köpa. Det är kryddorna som ska ge smak åt glöggen. Glögg bör enligt många experter därför inte innehålla för mycket alkohol.

Följande alkoholhalter gäller för glögg som du köper:
  • Lättglögg innehåller högst 2,2 % alkohol. Den är gjord på vin men en stor del av alkoholen är borttagen. Finns att köpa i livsmedelsbutiker.

  • Vinglögg innehåller högst 15 % alkohol.

  • Starkvinsglögg innehåller mer än 15 % alkohol.
    Vinglögg och starkvinsglögg säljs bara på Systembolaget.

Glögg på svagdricka
För cirka 200 år sedan var svagdricka något av en nationaldryck. Fortfarande finns svagdricka att få tag på i välsorterade livsmedelsbutiker. Svagdricka går också bra att göra egen glögg av. För att den ska bli färdig till jul är det hög tid att förbereda nu.

Svagdricka 5 liter
Strösocker2 kg
Jäst50 g
Hela nejlikor2 paket
Kardemummakärnor1 paket
Råa potatisar (i små tärningar)2-3 st
Russin500 g
Hel färsk ingefäraca 3 cm
Kanelstänger2 st
Lös jästen i lite svagdricka. Blanda allt i ett kärl som rymmer minst sju liter. Kärlet ska kunna täckas med lock eller handduk. Låt jäsa i tre veckor i rumstemperatur och rör ordentligt en gång per dag. Låt sjunka några dagar utan omrörning. Tappa sedan försiktigt med en hävert.

Ger cirka 5 liter glögg. Dubbel sats i ett kärl som rymmer minst 15 liter går också bra. Se dock till att det finns "jäsrum" - det kan bubbla ordentligt de första dagarna. Hur stark glöggen blir beror på jästens kvalité, rummets temperatur med mera.

Med hjälp av en jäsningsmätare (finns att köpa i specialbutiker) kan du avläsa alkoholhalten. Viktigt är då att du avläser första gången när jäsningen startar. Detta värde jämför du sedan med det värde du får när jäsningen är färdig (bruksanvisning finns i jäsningsmätaren).

När du vill avbryta jäsningen, kyl glöggen och förvara den i kylskåp.

Hetta sedan upp glöggen innan du serverar den, gärna med lite russin och mandel.


Alkoholfri glögg
En värmande och god glögg går också lätt att göra på äppel- och druvsaft samt glöggkryddor.
7,5 dl svarta vinbärs- och druvjuice
1 påse glöggkryddor
2-3 msk brunt farinsocker

Blanda juice och kryddor i en kastrull. Värm utan att den kokar i 15-20 minuter så att juicen får mustig smak av kryddorna. Smaka eventuellt av med lite farinsocker. Servera glöggen rykande het.


Saffransbröd och pepparkakor till jul - tradition från 1800-talet
Runt Lucia var det dags för julbaket. Man bakade bröd i många olika former som galtar och julbockar. Men att ha saffran i julbrödet blev tradition först på 1800-talet.

Julpepparkakor i form av hjärtan, pepparkaksgubbar och grisar är också en tradition från 1800-talet. Dessförinnan hade man ätit pepparkakor mest som medicin, speciellt vid magproblem.

Julgodis - från äpplen och nötter till julgranskarameller
Vinteräpplen och hasselnötter var förr i tiden det vanligaste julgodiset, åtminstone på landsbygden. Smällkarameller kom först i slutet av 1800-talet, likaså kristyrfigurer som först skulle hänga som prydnader i granen innan de fick ätas upp.

Lättlagat julgodis
Köp färdig marsipan och gör små bollar, tomtar eller andra figurer. Smält sedan mörk blockchoklad i vattenbad tillsammans med lite rapsolja eller annan olja med neutral smak (1 msk olja till 150 g blockchoklad).

Doppa marsipanbitarna i chokladen. Lägg bitarna på ett bakplåtspapper och låt stelna.

Istället för marsipan kan du doppa torkad frukt som fikon och aprikoser. Skär då frukten i lagom stora bitar. Doppa sedan den skurna delen i chokladen och låt stelna på ett bakplåtspapper.


För dig som vill läsa mer om advents- och jultraditioner:
God jul! av Lena Kättström Höök (Nordiska Museets Förlag)
Dalajul av Anne Marie Rådström (Strömbergs Bokförlag)

Julmat del 1
Julmat del 2
Julmat del 3








Gunilla Wernar   Källa: PrimaVi

Utskriftsformat Tipsa en vän!

Annonser
Kontakta oss
 © Medical Link · All Rights reserved Medical Link 3W AB · Citera oss gärna men ange källan

seo services

garcinia cambogia reviews

bad credit loans