Mat/ Artikelnr. 1913

Vi blir fetare

Det finns lika många feta människor som det finns svältande i dagens värld. Politikerna är ansvariga för mycket i samhället, liksom var och en av oss. När det gäller vår hälsa är det oklart om vem som har ansvaret. Föräldrar har naturligtvis också ett ansvar för att framtiden blir ljus för barnen. Nu faller de mest nobla intentioner på att barn gör inte som föräldrar säger utan de gör som föräldrar gör. Dagens föräldrar har t ex inte i unga år fått lära sig vikten av att röra på sig . De har bittert fått erfara när de blivit vuxna att de helt plötsligt blivit tvungna att börja röra på sig och bry sig om vad de äter. På grund av sjukdom. Som alltid annars när det gäller vår hälsa är det enklare att förebygga än att behandla.
Att fetma är en galopperande epidemi har vi fått vänja oss vid att läsa om på löpsedlar och annat. Diskussionen om hur detta kommer sig är också igång i radio och tv med jämna mellanrum.

Frågeställningar som ofta tas upp är:
1) Varför blir vi fetare?
2) Vad kan vi göra åt det?
3) Vem kan ställas ansvarig?

Varför blir vi fetare?
Vid en kongress i näringslära i Mariehamn redogjordes för hur energiintaget sett ut de senaste 50 åren i de nordiska länderna. Vi äter inte mer energimässigt i något av de nordiska länderna idag mot för vad vi gjorde för 50 år sedan. Ändå är det ett faktum att vi sakta men säkert blir tjockare. Dels blir enskilda individer tyngre och fler blir överviktiga och till och med feta.

Vid kongressen i Mariehamn redogjorde forskare att situationen är densamma i alla nordiska länder. Vad beror då detta på? Återkommande i diskussionen var det faktum att vi rör oss mindre. Vi gör av med mindre energi och äter lika mycket. Saldot blir ett överskott som lagras som fett på kroppen.

Motionen minskar
Samtidigt som vi ser att befolkningen blir tyngre väger motionen hos fler och fler allt lättare. I skolan drar man in på idrotten och fritidsaktiviteterna för våra barn betyder många gånger stillasittande.

Friskis och Svettis har initierat ett upprop som alla borde skriva under. Uppropet pläderar för en timmes motion varje dag i skolan. Uppropet ska lämnas till skolministern. Läs mer här www.friskispressen.org


Många bantar sig upp i vikt
En ytterligare sak som kan påverka vår vikt är att fler och fler känner sig tvingade att banta. Många kvinnor, och även män, har itrummats att smal är lika med lycklig och försöker då, på ibland halsbrytande sätt, att banta. Av bantning blir man fet - det är ett faktum idag. Fler och fler bantar sig följaktligen upp i vikt .

Brist på tid
Vår brist på tid gör att vi ofta äter mer oregelbundet. Även detta fenomen kan vara med och störa kroppens metabolism som i förlängningen kan göra oss fetare. Hur maten disponeras har i allra högsta grad betydelse för kroppens funktioner . Många av oss småäter hela tiden och väljer dessutom fet snabbmat allt oftare. Sammantaget kan energiintaget då blir större än energiutgifterna, med en viktuppgång som följd.

Vad kan vi göra åt att vi blir fetare?
Här är det viktigt att se på problemet ur ett samhällsperspektiv och ur ett individuellt perspektiv. Ur ett samhällsperspektiv borde tecknen vara så starka att något görs omgående. Kostnaderna inom sjukvården är idag betydande på grund av övervikt och fetma. Det krävs ingen större slutledningsförmåga för att förstå att situationen kommer att gå överstyr, om vi inte gör något nu.

Samhällets ansvar
Vad kan samhället göra? Ja, som sagts tidigare kan vi börja i skolan och ge eleverna rätt kunskap om prioritering i livet. Som det är nu premieras språk, data- och matematikkunskaper bland många andra teoretiska ämnen. Samtidigt drar man ner på idrottstimmarna i skolan. Dessutom har man lagt över teorin med näringslära på idrotten. Inte nog med att det är få timmar, viss gymnastik är teoretisk också. I och för sig går detta bra i linje med att man också kan ha teoretisk slöjd på vissa håll i skolorna.

Skolmaten
Det finns också mycket att göra då det gäller maten i skolan. Det handlar inte bara om skolmaten som serveras utan också om lunchplaneringen i schemat samt hemkunskapsundervisningen.

Ibland verkar det som att man lagt schemat i skolan och sedan kommit på att, just ja, vi ska ha lunch också. Det finns skolor där barnen får tolv minuter på sig att äta. Barnen upplever detta som stressande även om de naturligtvis rättar sig efter förhållandena. Detta kan i vuxen ålder, om inte tidigare, leda till problem.

Skolmaten får också många gånger dålig kritik av eleverna. Ibland kanske matens kvalitet är dålig, men många gånger hör det liksom till att ge tummen ner för skolmaten. Visserligen skulle förmodligen fler skolbespisningsansvariga känna att de hade bättre utgångsläge om skolmaten fick kosta mer i produktion. Hur mycket man än trollar med knäna är givetvis en mer generös budget lättare att arbeta med. Ofta vinner vi mycket på att prioritera annorlunda. Maten i skolan bör få en högre status.

Hemkunskap
Hemkunskapsundervisningen är också på undantag i dagens skola. I en skola i Mellansverige fanns inga lärare i ämnet och då skulle de andra lärare även axla denna uppgift. De protesterade och hävdade att de dels inte hade tid och dels saknar kunskapen. Till slut var det en lärare som uppgivet sa att han väl kunde putsa skorna med eleverna.

Nu är det förvisso viktigt att lära sig putsa skorna, men nog missar vi poängen en aning.

Signaler till barnen
En fundering man kan ha är vad dessa saker sammantaget sänder för signaler till eleverna? Det främsta budskapet är att det är viktigt att kunna knappa på en dator, kunna språk och räkna rätt. Det där med att regelbundet röra på sig och äta näringsriktig mat är inte så viktigt. Rimligtvis är det slutsatsen alla kan dra. Att röra sig är inte så noga men att kunna surfa och söka information på nätet är enormt viktigt. Detta resonemang leder oss till den tredje frågeställningen.

Vem kan ställas ansvarig?
Även här är viktigt att se problemet från alla håll. Dels har vi ett samhälleligt perspektiv, dels ett personligt perspektiv. Ibland måste samhället gå in och vägleda oss människor, för vårt eget bästa. Därifrån till att vi mister all vår självbestämmande rätt är det dock långt.

Skolans ansvar
Skolan är ansvarig. Skolan skulle kunna planera in schemalagd idrott, en timme om dagen. Skolan skulle kunna ha hemkunskap i varje årskurs i de lägre klasserna och obligatorisk näringslära i högstadiet och gymnasiet. Genom en sådan, till synes enkel, åtgärd skulle framtiden se annorlunda ut. Genom att faktiskt vägleda oss till vårt eget bästa kan vi människor ges möjlighet att bygga in goda vanor, att röra på oss till exempel och att tänka på vad som är bra att äta.

Föräldrars ansvar

Att skaffa sig bra levnadsvanor tar tid. Får vi regelbundenhet både i ätande och rörelse redan i barndomen ser förutsättningarna helt annorlunda ut i framtiden. De är mycket bättre.

Politikers ansvar
Det kan tyckas allt för enkelt att säga att skolan är ansvarig eftersom det är sällan som verksamma inom skolan kan påverka så mycket. Ofta får de givna ramar att agera inom. Dessa ramar sätts av politikerna. Politikerna är alltså ansvariga.

Ge aldrig upp
Kan vi överhuvudtaget göra något åt denna snabbt framåtskridande fasa, som heter fetma? Det är lätt att känna hopplöshet. En frågeställning i samma dignitet är huruvida vi kan få fred på jorden. Vi får aldrig ge upp tanken att vi faktiskt kan vara med och påverka. Vi kan förändra och påverka med gemensamma krafter om vi börjar nu. Det brinner dock i knutarna!
Medical Link 3W AB
Ystadsvägen 115
121 51 Johanneshov
Tel 08 600 15 25
http://www.medicallink.se
Artikelfakta
Författare: Bim Åkers
Källa: PrimaVi http://www.primavi.se
Artikel skrevs: 2003-10-08 Senaste ändrat: 2003-10-08