Mat/ Artikelnr. 367

Julmat 1
Om man nu ändå vill välja

Som dietist hävdar jag att man skall äta av julbordets alla läckerheter. Det finns ingen anledning att hålla igen när man står framför ett vackert uppdukat bord. Välj det du tycker är godast och det du inte äter så ofta. Året består av 365 dagar och det är inte jul mer än en gång om året.
Om man nu ändå vill försöka tänka på vad som är bäst för hälsan på julbordet kan man enkelt äta sig mätt ändå. För att försöka analysera julbordets ingredienser ska jag nu ta ett varv runt bordet. Tanken är att hitta fallgroparna och de riktiga kaloribomberna. Dessutom ger jag förslag på hur man kan göra vissa saker lite magrare, om man nu själv lagar maten till sitt julbord. (Får du gäster till julbordet som har en allergi, intolerans eller överkänslighet mot något livsmedel. Kanske någon har diabetes typ II och du vet inte riktigt hur du bör göra.)

Börja med sillen
Börja med sillen som jag tycker man skall äta, förutsatt förstås att du tycker om sill. Fisk är något vi behöver äta mer av och sill är nyttigt. Inläggningarna som sillen ligger i består till stor del av socker och i vissa fall fett, så ett tips är att bara ta sillen och lämna såsen.

All fisk är bra att äta, till och med ålen. Den är förvisso väldigt fet så har man känning av gallbesvär kan det vara idé att hålla igen lite på ålen.

Välj rent kött
Går man vidare längs bordet kommer man vanligen till korvarna och det kallskurna. Rent kött är magert. Det är när man kommer till korvar och pastejer som man generellt kan säga att de är feta, allt för feta. Så, vill du göra ett bra val, hoppa över korvarna och pastejerna helt. Ta av skinkan och de andra kallskurna rena köttprodukterna så äter du magert.

Magert med grönsaker
Dessvärre är jag nödgad att säga att grönsakerna oftast lyser med sin frånvaro på ett vanligt julbord. Det som brukar finnas är legymsallad och rödbetssallad och dessa är som regel inte gjorda på någon mager mejeriprodukt. Följaktligen är de bra att välja bort om man försöker hålla igen på kalorierna. Finns det några rena, färska grönsaker är de naturligtvis bra att äta. Gör man sitt eget julbord finns alltid möjligheten att bjuda på flera goda, nyttiga och mättande grönsaker och sallader.

Lite smalare Jansson
När det gäller varmrätterna kan man även här hoppa över de korvar som finns. Såvida man inte har lagat julbordet enligt en lågkalorimetod så bidrar korvar, prinskorvar etc med en hel del extra energi. Janssons frestelse går att göra lite smalare. Rödkål och brunkål bör vi äta, det är gott och nyttigt.

Efterrätter är godsaker
Hur långt har vi kommit? Varmrätten är avklarad och vi börjar känna oss ganska mätta. Det som återstår är ju för många det allra godaste, nämligen efterrätterna och godsakerna. Vill man hålla igen på energiintaget bör man ta en frukt och äta den i lugn och ro. Några pepparkakor är inte heller hela världen och en saffransbulle platsar i alla lägen.

Vill man verkligen äta energisnålt bör man gå förbi hela dessertbordet, såvida man inte gjort ris á la Malta själv vill säga. Gör man den själv kan man nämligen använda sig av en mager grädde och vips är efterrätten bara hälften så fet. Resultatet är så bra att ingen kommer att märka att du bytt ut den vanliga vispgrädden. Du hittar denna grädde i mejeridisken i din livsmedelsbutik.

Flest vardagar
Nå, nu har du ätit ett något energisnålare julbord. Du är mätt och belåten och förmodligen har du ätit mer än du egentligen borde ha gjort i alla fall. Det korrigerar du dock snabbt när du kommer tillbaka i dina vardagsvanor igen. Kom ihåg att det är vardagarna som kommer flest gånger. Där är det viktigt att göra förändringar. Att till jul, nyår, midsommar, påsk och pingst äta lite extra och lite mer än vanligt ? det är helt i sin ordning. Kom ihåg att äta regelbundet varje dag och aldrig hoppa över måltider. Att hoppa över att äta är det värsta man kan göra mot sig själv och sin omgivning.

Julmat del 1
Julmat del 2
Julmat del 3













Medical Link 3W AB
Ystadsvägen 115
121 51 Johanneshov
Tel 08 600 15 25
http://www.medicallink.se
Artikelfakta
Författare: Bim Åkers
Källa: PrimaVi http://www.primavi.se
Artikel skrevs: 2000-12-04 Senaste ändrat: 2000-12-04