Rökning består av två delar: A. GIFTIG RÖK och B. NIKOTIN"Rökning" kan delas upp i två delar, tobaksröken och nikotinet. Tobaksröken kan betraktas som enbart en bärare av den stimulerande drogen nikotin.
Men - bäraren RÖKEN är så synnerligen giftig och därmed farlig. Nikotinet är, vad vi vet, däremot inte farligt för redan nikotinberoende.
(Se Del 3: Nikotinet.)
"Rökning" är som en arteriell injektion: "Bäraren röken" inför både drog och övriga rökgifter via lungorna direkt in i arteriella blodomloppet. Drog och gifter når kroppens alla delar på absolut snabbaste sätt, snabbare än t.o.m. från en intravenös injektion
[2].
Lätt och enkelt, men tyvärr så farligt.
1.1 Ofullständig förbränning
Tobaksröken är en form av brandrök. LIKSOM ALL BRANDRÖK är även TOBAKSRÖKEN resultatet av en ofullständig förbränning
[3] och därför ytterst giftig.
Eller som FASS1 "Farmaceutiska specialiteter i Sverige" uttrycker det
[4]:
"De välkända cancerframkallande karakteristika i tobaksröken orsakas huvudsakligen av pyrolys
[6] av tobak."
Pyrolys är sönderdelning av stora komplexa organiska ämnen i värme
utan syre och ger massor av gifter bl.a. rikligt med fria radikaler och kolmonoxid.
1.1.1 Kolmonoxid
Kolmonoxiden tar begärligt syrets plats på de röda blodkropparna i lungorna och ger alltid en viss syrebrist i kroppens alla organ, t.ex. hjärnan
[5].
1.1.2 Fria radikaler [6]
Ärr
[7]
och cancer
[8]:
Särskilt de gifter, som är fria radikaler, reagerar genast med de först nådda cellerna
och ger upphov till ärr och cancer. De når förmodligen inte längre än till
luftrören, som hos 50% av alla rökare blir stela av ärrvävnad
som kallas Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
[7].
Detta ger kraftigt nedsatt andningsförmåga och tämligen ofta ett ständigt extra syrgasbehov.
Lungblåsorna längst ut på de minsta luftrören utför syreupptagningen. De kan lätt ärras och gå sönder och bildar då ofta stora ärrade håligheter utan kvarvarande funktion.
Detta kallas emfysem
[7].
KOL, emfysem, lung-, strup- och muncancer drabbar nästan endast rökare
[8].
Cancer i luftstrupen är c:a 12 ggr vanligare hos rökare än ickerökare, och drygt 90% av alla lungcancerfall är rökningsrelaterade. Muncancer är inte vanligt men i stort sett känt endast hos rökare.
Irritation i luftrörens slemhinna med hosta och slem, kronisk bronkit, drabbar 50% av alla rökare men försvinner vid rökstopp. Ärr i luftrörens väggar kan emellertid inte försvinna, bara utvecklas långsammare.
Figur 1: Bronker och alveoler
 |
1.2.3 Övriga gifter
Övriga gifter bidrar också till ärr och cancer.
Cancer [8]:
Övriga gifter följer blodet ut till kroppens alla delar och lämnar kroppen via urinvägarna.
Följaktligen är cancer i urinblåsan [8] till c:a 50% rökningsrelaterat.
Alla organ med mycket kapillärer har en riklig blodmängd som rinner långsamt. Dessa organ får mycket gift av rökningen och utvecklar ofta cancer [8].
Cancer i matstrupen är 10ggr vanligare hos rökare. Njurcancer är till 50% relaterat till rökning. Cancer i bukspottskörteln och magsäcken är upp till 40% rökningsrelaterat och cancer i livmoderhalsen liksom tjocktarmscancer till c:a 30% och även bröstcancer är vanligare hos rökare.
Ärr - åderförkalkning
[8]:
Rökning bidrar i hög grad till att pulsådrorna stora som små, skadas med åderförkalkning, vilket kan beskrivas som ärrade arteriella blodkärl. De får så småningom förträngningar, ibland med proppbildning i t.ex. hjärtat, hjärnan eller benen. Säckbildningar (aneurysm) bildas ofta i förkalkade artärer, med ofta svåra, livshotande blödningar som följd, främst i hjärnan eller i buken från stora kroppspulsådern.
Eftersom de röda blodkropparna har mycket kolmonoxid
[5] i stället för syre
förvärras skadorna av syrebrist.
Övriga organskador hos rökare
[8]:
Skador på de små kärlen märksmycket tydligt i bindväven jämfört med hos ickerökare - med för tidiga rynkor i ansiktet (För tidigt åldrad hud) jämfört med hos ickerökare, liksom ofta förekommande diskbråck, benskörhet (osteoporos) och frakturer. De flesta sjukdomarna är faktiskt rökningsrelaterade. Även åldersdiabetes, giftstruma, ögonsjukdomar t.ex. grå starr och till och med tillstånd som ofrivillig barnlöshet och impotens är betydligt vanligare bland rökare. De drabbas även oftare av förkylningar och infektioner.
1.1.4 Passiv rökning
Den passiva rökningen är förstås också en inhalation av ofullständigt förbrända ämnen och därför så farlig.
Ja, rökarnas utandningsluft är ännu giftigare och anses vara orsaken till att "passiva rökare" ofta blir snabbare och allvarligare sjuka än rökarna själva. Men rökarna själva måste ju också andas in de gifter, som de "passiva" får i sig. Kanske kan de "passiva rökarnas" större sjuklighet i stället förklaras av att nikotinet i viss mån har skyddande effekt mot rökskadorna hos rökarna? (Se
Nikotinets effekter [27].)
1.1.5 Graviditet
Foster hos rökande gravida
[8], skadas förstås både av rökens gifter, kolmonoxid som ger syrebrist och av nikotinet i sig självt. Det blir ofta för tidig förlossning, undervikt och hjärnskador av syrebrist och rökgift. Nikotinet påverkar fostrets hjärna till ökad känslighet för droger och ökad tendens till drogberoende som vuxen. Nikotinet kan också påverka spädbarnets andningscentrum så att plötslig spädbarnsdöd kan inträffa. (Se kap
[*] och
[24])
1.1.6 "Rökning är det största hotet mot liv och hälsa"...
...konstaterades på Världskongressen om Tobak i Chicago augusti 2000
[10]. (Vilket torde gälla i "det nuvarande vanliga livet", men krig och katastrofer av olika slag är ju betydligt värre...)
Enligt WHO orsakar rökningen mer än 50% av alla sjukdomar som kommer till medicinsk vård. I f.d kommuniststaterna c:a 75% av alla sjukdomar
[11].
I Journal of the American Medical Association
[12] skriver man:
Bland alla rökare dör 50% av rökningsrelaterade sjukdomar och av dessa dör 50% redan i medelåldern. Nära hälften av rökarna beräknas att dö i genomsnitt 22 år för tidigt.
1.1.7 Tidsfrist
Rökare brukar ofta säga, att rökningen känns som en vän. Men den är en kamoflerad fiende.
Som en lömskt smygande hemsökelse...
Vårt immunförsvar försöker motverka skador, så det tar några år att
utveckla dem. Detta kan betraktas som en tidsfrist, innan skador inträffar.
Tidig rökdebut är förstås betydligt allvarligare än senare och att vara storrökare är givetvis mycket farligare än att röka sällan, men även "sällan" är farligt
[7,
9].
Kvinnor skadas av rökning tidigare och oftast allvarligare än män [9]. Detta tycks faktiskt gälla även för alla gifter, t.ex. alkohol
Specialisterna säger att kvinnor kan ha sina tidigaste skador redan efter bortåt 10 års rökning och män efter bortåt 20 år
[7,
9].
De första sjukdomssymtomen börjar märkas hos båda könen först efter att de allvarligt
skadade cellerna, t.ex cancerceller eller ärrvävnad, har hunnit tillväxa ordentligt. Detta
tar oftast bortot tio år. Det är först när de tidiga symptomen börjar märkas, som sjukdomen
kan börja synas på t.ex röntgenbilder
[7,
9].
I dessa åldrar, då de rökningsrelaterade sjukdomarna börjar märkas, då har de fortfarande relativt unga rökarna oftast hunnit bilda familj och har då små till halvstora barn att fostra och försörja.
Alltså, om en femtonåring börjar röka, kan cancerceller börja etablera sig redan vid cirka tjugofem år och märkas som kanske icke botbar cancer redan vid 35 år eller råka ut för en kärlkatastro, som exempelvis en störtblödning i hjärnan. Rökaren har kanske då ett cirka tio års barn och dör kanske från sitt barn vid denna tid.
1.1.8 Utnyttja "tidsfristen"!
Du vinner på att sluta röka i tid.
Om Du slutar röka tidigt, innan Du rökt de "första tio åren", kan Du faktiskt förvänta Dig att
inga skador har hunnit uppstå [7,9].
Närhelst
Du slutar röka minskar Du drastiskt din risk för ohälsa av alla sorter, både
allvarliga sjukdomar och enklare, t.ex förkylningar, får bättre lukt- och smakförmåga, bättre
kondition, mm
[13].
I British Medical Journal (BMJ), skriver Sir Richard Doll, forskare sedan 1950
och fortfarande verksam
[14]:
"Människor, som slutat röka även långt in i medelåldern, undviker en stor del av deras förväntade lungcancerrisk och ett rökstopp före medelåldern undviker mer än 90% av den rökrelaterade risken. Även om rökstoppet sker efter längre tids rökning, kan Du räkna med att
redan efter ett rökfritt år minskas risken för död i hjärt- och kärlsjukdomar 50%. Efter 15 rökfria år är risken för död i hjärt- och kärlsjukdomar det samma som för sådana som aldrig rökt. Lungcancerrisken minskar mera sakta, den är 50% efter 10 år och efter 15 rökfria år närmar
sig lungcancerrisken samma nivå som för de som aldrig rökt."
Utskriftsformat
Tipsa en vän!
