Google
Web medicallink.se primavi.se vaccination.nu
 PRIMAVI
Mat & dryck
Fråga dietisten
Råd/Reflektioner
Matlexikon
Näringslära
-Livsmedelsgrupper
-Vegetabiliskt
-Kosttillskott
-Superfruits
Hälsa
-Bantning & Vikt
-Risker med mat
-Kosthållning
Svensk forskning
Matlagning
-Kött & grönt recept
-Vegetariska recept
-Ingredienser
Drycker
Träning & idrott
Fråga personliga tränaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
- Akuta idrottsskador
- Att välj träningsskor
- Knäskador
- Så undviker du knäskador
- Smärtlindring
 Föräldrar & barn
Barn
Graviditet
Svensk forskning
Sex & relationer
Hälsa/Sjukdom
Familj/Relationer
Manlig sexualitet
Kvinnlig sexualitet
Homo- & bisexualitet
Transexualitet
Sexuella företeelser
Svensk forskning
Njutning & skönhet
Själ & psyke
Hälsa
Stress
Samhälle
Träning & idrott
Fråga idrottsläkaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
- Akuta idrottsskador
- Att välj träningsskor
- Knäskador
- Så undviker du knäskador
- Smärtlindring
Tandvård
Fråga tandläkaren
 Artikelarkiv

 Träning & Idrott » Skador

Knäskador
Knät - en av kroppens mest komplicerade leder

Knäskadorna hör till de allvarligaste problemen inom idrotten. 75 procent av alla invaliditetsersättningar inom idrotten i Sverige är till följd av knäskador. Risken för främre korsbandsskador hos till exempel kvinnliga elithandbollsspelare är mycket hög (20-40 procent under en 10-årsperiod).

Knäleden är en av kroppens mest komplicerade leder. Rörelse sker i flera plan och flera axlar. Förutom leden mellan lårbenet och smalbenet finns två andra leder involverade; leden mellan knäskålen och lårbenet samt leden mellan skenbenet och smalbenet. Knälederna hålls på plats av olika strukturer, dels den omgivande muskulaturen och dels bindvävsligament i form av ledband på sidan om knät och korsband inne i själva leden, som hindrar leden från att vridas, glappa eller glida. När för stora rörelser sker i leden tar dessa stukturer emot, men om kraften är för stor riskerar de att skadas, vilket resulterar i en ostabil led med smärta och svullnad. Den dåliga stabiliteten kan i sin tur ge broskskador som leder till ledförslitning och kroniskt nedsatt rörlighet och smärta.

Träning ger kortare muskler
När en muskel tränas svarar den med tillväxt i styrka och storlek. En bieffekt är att den också blir förkortad, vilket är en av orsakerna till att man bör stretcha. En förkortad muskel fungerar sämre, särskilt i extremlägen och gör att muskelkraften i dessa lägen försämras, vilket leder till att de stelare delarna, ligament och korsband, får ta emot en större belastning.

För att leden skall fungera krävs att alla dess delar fungerar balanserat. När musklerna tränas eller används ensidigt, till exempel av en idrott som utsätter knäleden för ensidig belastning, kommer denna balans att rubbas. I sådana fall lönar det sig att komplettera med balanserande styrketräning och stretching.

I vissa fall är de medfödda knäledsvinklarna inte fördelaktiga för den typ av aktivitet man vill utöva, vilket särskilt gäller extrem elitidrott. Även där har balanserade träning för styrka och smidighet ett stort värde.

Mycket av våra motionsaktiviteter sker nuförtiden med underlag och skor som inte är naturliga i förhållande till våra medfödda egenskaper. Som exempel kan nämnas löpning på asfalt (för hårt underlag), innebandyspel med skor som tillåter snabba vändningar (påfrestar bland annat ligament) och fotbollsspel med dubbade skor (låser och förvärrar skada vid bland annat vridvåld). Dessa faktorer bör övervägas och om möjligt undvikas. Om detta inte är möjligt bör extra kompensation riktas mot de stärkande och stabiliserade möjligheterna som stretching och mångsidig styrketräning erbjuder.

Akut knäskada
Knäsvullnad som uppträder inom 12 timmar efter en skada är nästan alltid blod i leden - hemartros. Det finns i huvudsak fyra orsaker till hemartros; skada på ligament i leden, meniskskada, benbrott och skada på ledkapseln (till exempel då knäskålen halkat ur led).

Den som drabbas får omedelbart kraftiga smärtor och kan inte belasta på benet och ofta är det svårt att göra en undersökning akut på grund av de starka smärtorna. I sådana fall kan en ledpunktion dels ge svar på om blod finns i leden och dessutom lindra smärtorna avsevärt genom att man tömmer ut blodet. Man tar dessutom en röntgenbild för att utesluta benbrott och låter den drabbade använda kryckor närmaste dagarna tillsammans med smärtstillande och inflammationshämmande medel. Beroende på skadans typ behandlas sedan orsaken. I många fall utför man en titthålsoperation - artroskopi - där man kan ställa diagnos och ibland också behandla samtidigt. Om knäleden blir instabil efter skadan finns stor risk för ledförslitning redan på några års sikt, varför all operativ teknik och rehabilitering går ut på att stabilisera leden. Så mycket som 70 procent av de drabbade med kvarvarande instabilitet får ledförslitning på sikt vid fortsatt idrottande.

Ligamentskador
Sidoligamenten i knäleden skadas ofta, vilket orsakas av överrotation i knäledning, det vill säga vridning. Beroende på hur stabil knäleden är väljer man ofta att inte operera, förutsatt att korsbanden inne i knät är hela. Läkningstiden blir dock kortare vid operation.

Samma typ av rörelse, rotation, kan också förorsaka skada på korsbanden, framförallt det främre korsbandet inne i knäleden. Den skadan är till 70% förenad med samtidig skada på det inre ledbandet, och en tredjedel av de drabbade har även samtidig meniskskada. Denna "olyckliga triad" av skador förekommer framförallt hos fotbollsspelande, vilket gör att just knäleden och främre korsbandet är föremål för mycket intresse och engagemang bland idrottsläkare

Meniskskador
Knäledens kullager, meniskerna, styr och dämpar rörelse i leden. Skador där förorsakas av hopp eller vridvåld. Generellt krävs mindre kraft för att skada en menisk jämför med korsband. Inte sällan slås en bit av menisken av och kan kila in sig vid rörelse i leden, med låsnings- och upphakningsfenomen som resultat. Behandlingen är kirurgisk.

Överbelastningsskador
Alla vävnadsskador orsakar en inflammation, vilket är en reparationsprocess som kroppen använder för att läka. Om inflammationen störs förlångsammas läkningen och riskerar att orsaka andra negativa effekter, såsom fortsatt smärta och svullnad, ärrbildning och permanent nedsatt funktion.

Överbelastningens symptom är rodnad, svullnad, smärta och värmeökning. Den inledande smärtan försvinner ofta under fortsatt aktivitet, vilket gör att idrottaren kan fortsätta aktiviteten utan större besvär. Detta förvärrar dock vävnadsskadan ytterligare, vilket i sin tur kan ge en ännu kraftigare inflammatorisk reaktion med kraftigare smärta och sämre läkning i slutändan.

Behandlingen går ut på att hämma smärtan och låta den inflammatoriska utvecklingen ha sin naturliga gång. Det sker till exempel med lokalbehandling (ultraljud) eller smärtstillande läkemedel samt undvikande av övning och aktivitet som är smärtande. Ofta tar sådan läkning längre tid än man tror. Genomsnittstiden för en seninflammation att läka helt är tre månader under goda förhållanden. Vid mindre goda förhållanden tar det längre tid.

Dan Leijonwall   Källa: PrimaVi Datum: 00-07-25

Utskriftsformat Tipsa en vän!

Annonser
Kontakta oss
 © Medical Link · All Rights reserved Medical Link 3W AB · Citera oss gärna men ange källan

seo services

garcinia cambogia reviews

bad credit loans