Google
Web medicallink.se primavi.se vaccination.nu
 PRIMAVI
Mat & dryck
Fråga dietisten
Råd/Reflektioner
Matlexikon
Näringslära
-Livsmedelsgrupper
-Vegetabiliskt
-Kosttillskott
-Superfruits
Hälsa
-Bantning & Vikt
-Risker med mat
-Kosthållning
Svensk forskning
Matlagning
-Kött & grönt recept
-Vegetariska recept
-Ingredienser
Drycker
Träning & idrott
Fråga personliga tränaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
 Föräldrar & barn
Barn
Graviditet
Svensk forskning
Sex & relationer
Hälsa/Sjukdom
Familj/Relationer
Manlig sexualitet
Kvinnlig sexualitet
Homo- & bisexualitet
Transexualitet
Sexuella företeelser
Svensk forskning
Njutning & skönhet
Själ & psyke
Hälsa
Stress
- Återhämtning
- Bullriga arbetsmiljöer
- En urgammal reaktion
- Lär känna din stress!
- Mångtydigt begrepp
- Stress: praktiska tips
- Stressa av
- Stresshantering (1)
- Stresshantering (2)
- Stresshantering (3)
- Stressmetod
- Testa din stressprofil
- Utbrändhet
- Utbränd-stressad? (1)
- Utbränd-stressad? (2)
- Vad är stress?
Samhälle
Träning & idrott
Fråga idrottsläkaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
Tandvård
Fråga tandläkaren
 Artikelarkiv

 Själ & psyke » Stress

Stresshantering (3)
Träningsprogram för praktisk stresshantering (3). Autonomi, perspektivförmåga och samhörighet/stöd

5. AUTONOMI
Autonomi betyder självständighet. När man agerar autonomt utövar man självrespekt, bejakar sina egna behov och begränsningar och står för vad man tycker, känner och tänker. En autonom person blir inte så lätt stressad av andras krav och förväntningar. Har man välutvecklad autonom förmåga kan man hävda sig själv på ett sunt sätt, stå på sig gentemot andra, undvika att ta på sig ansvar för andras stress och man tål konflikter bättre.

Människor som brister i autonomi, däremot, har svårt för konflikter, vill helst inte ens vara oense med någon, har svårt att säga nej till andra, har svårt att ställa krav på andra, gör det hellre själv...

Bristande autonomi hos en person som har många människor omkring sig i sin vardag, slutar nästan alltid med att man får en känsla av att ständigt uppoffra sig.

Tvärtemot vad man i förstone kan tro, är en autonomt vältränad person i längden mera generös, för denne ger med hjärtat och låter bli att spilla energi när det känns fel att ge. Autonoma personer kan hålla vad de lovar, vilket däremot dysautonoma har svårt för, för de kan inte säga nej i tid utan sitter där till slut med fler åtaganden än de mäktar med. En annan konsekvens av detta är att den dysautonome i längden inte får tid och kraft över till sig själv, för egen tid, för att ta hand om sig själv, för vila och rekreation, umgänge med vänner, o.s.v. Risken är stor att det slutar med ett så ensidigt liv under ständig press att man till slut blir deprimerad eller konstant irriterad och besviken på livet.

Autonomi-förmågan vilar på tre ben/delförmågor:
1 Intuition, ha tillgång till sina känslor och värderingar, kunna lyssna inåt.

2. Lita på sig själv och sina egna bedömningar, ständigt stå i kontakt med sina egna mål och prioriteringar.

3. Hävda sig sunt, stå på sig, låta andra tycka annorlunda, avgränsa sig och markera vad man själv tycker, tänker och behöver.

Träningsprogram i autonomi handlar mycket om konkreta tekniker för att stärka en eller två av dessa tre (man är sällan dålig på alla tre).

Sammanfattningsvis kan man säga att autonomi-träning går ut på att öka sin förmåga att utöva självrespekt, vilket är förutsättningen för att andra ska kunna hysa respekt för ens behov och begränsningar. Gör man det inte själv kan inte andra heller göra det! Har man många kontakter med andra människor i sin vardag klarar man sig inte utan ett visst minimimått av autonomi, för annars spiller man en stor del av sin energi med att springa på andras bollar.

Ett exempel på autonomiträning är verktyget Kompassens Framsida. Det går ut på att i fantasin skriva in sina högsta prioriteringar på framsidan av en kompassplatta, och sedan mentalt hålla upp den sidan för sin inre syn. Längs vägen till de prioriterade målen möter vi människor som vill att vi ska göra andra saker. Att säga nej till dem kan innebära att man gör dem besvikna, irriterade, stressade. Detta blir mycket enklare att bära om man påminner sig vad man i första hand har ansvar för, nämligen det som står på framsidan. Om den andre inte kan övertyga en om att hans/hennes förväntan ska stå på framsidan ska man säga nej. Ur denna synvinkeln är alltså autonomi förmågan att säga ja! - till det viktigaste.

Människor som tränar på detta och börjar fungera mer autonomt, blir ofta förbluffade efter ett tag att de hinner/orkar göra många av punkterna på medaljens baksida också. Välutvecklad autonomi frigör energi.


6. PERSPEKTIV-FÖRMÅGA
Alla bör någon gång ställa sig några viktiga frågor: Vad gör jag av mitt liv? Hur vill jag använda min korta tid på jorden? Vad är lycka och livskvalitet för mig? Vad är meningen med livet för mig?

Sedan bör man försöka svara ärligt. Redan i svarsformulerandet ligger en viktig nyckel till ett bättre perspektiv på tillvaron, vilket är avgörande för att kunna låta bli att stressa upp sig i onödan.

Är det här värt att stressa för? Vad har jag för alternativ? Hur stämmer detta med min grundfilosofi i livet?

Att aktivt inta ett eget perspektiv på små och stora händelser är oerhört välgörande.

Även i det lilla fungerar detta, då kallas det ofta personlig planering, d.v.s. konsten att prioritera, sortera och göra färdigt en sak i sänder.

Bara en sådan sak som tidsdisponering kan göra skillnaden mellan en njutbar dag och en stressad. Planera in utrymme för pauser, oförutsedda uppgifter och komplikationer. Livet är kort - låt inte en enda dag gå förlorad. Se till att planera in sådant som du tycker om, och förbli hela tiden förankrad i det som är livets mening för dig! Välj aktivt och välj bort! I dagens intensiva samhälle, med det oerhörda utbud av allt mellan himmel och jord som slår emot oss dagligen, är det en viktig färdighet att bibehålla perspektivet på vad som är viktigt och medvetet avstå från det mindre viktiga. Slösa inte tid på skräpaktiviteter och låt inte oviktiga incidenter stressa upp dig!


7. SAMHÖRIGHET/STÖD
Vi människor är flockdjur. Vi behöver känna oss förankrade i åtminstone någon liten grupp där vi kan känna oss behövda och få stöd. Ensam är svag - åtminstone i stress-avseende. Med stöd och uppmuntran från andra tål vi mycket högre påfrestningar, fler motgångar och mer motigheter innan vi blir stressade. Att känna sig utanför och utlämnad, att inte bli sedd, är dessutom en stressfaktor i sig.

När man tränar på samhörighet (som färdighet betraktad) tar man metodiskt tag i sin sociala situation och förbättrar sina relationer.

En annan aspekt av samhörighet är den geografiska förankringen. De flesta av oss stärks av att behålla kontakten med vår hembygd/barn-domsbygd. Har man flyttat kan man aktivt göra sig mer hemmastadd i den nya omgivningen genom att ge sig ut på upptäckts-färder (se efter vad som finns bakom huset, lära känna stigarna i parkerna eller skogen nära hemmet, leta upp kattugglans boträd, testa de bästa klätterträden, sätta upp några fågelholkar, hjälpa ankmamman ner till vattnet med sina ungar, o.s.v., o.s.v.

Clas Malmström
Leg. läk.
Klinikchef PBM-kliniken i Stockholm

Stresshantering (1)
Stresshantering (2)
Stresshantering (3)

Clas Malmström   Källa: Medical Link Datum: 01-02-05

Utskriftsformat Tipsa en vän!

Annonser
Kontakta oss
 © Medical Link · All Rights reserved Medical Link 3W AB · Citera oss gärna men ange källan