Google
Web medicallink.se primavi.se vaccination.nu
 PRIMAVI
Mat & dryck
Fråga dietisten
Råd/Reflektioner
Matlexikon
Näringslära
-Livsmedelsgrupper
-Vegetabiliskt
-Kosttillskott
-Superfruits
Hälsa
-Bantning & Vikt
-Risker med mat
-Kosthållning
Svensk forskning
Matlagning
-Kött & grönt recept
-Vegetariska recept
-Ingredienser
Drycker
Träning & idrott
Fråga personliga tränaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
 Föräldrar & barn
Barn
Graviditet
Svensk forskning
Sex & relationer
Hälsa/Sjukdom
Familj/Relationer
Manlig sexualitet
Kvinnlig sexualitet
Homo- & bisexualitet
Transexualitet
Sexuella företeelser
Svensk forskning
Njutning & skönhet
Själ & psyke
Hälsa
Stress
- Återhämtning
- Bullriga arbetsmiljöer
- En urgammal reaktion
- Lär känna din stress!
- Mångtydigt begrepp
- Stress: praktiska tips
- Stressa av
- Stresshantering (1)
- Stresshantering (2)
- Stresshantering (3)
- Stressmetod
- Testa din stressprofil
- Utbrändhet
- Utbränd-stressad? (1)
- Utbränd-stressad? (2)
- Vad är stress?
Samhälle
Träning & idrott
Fråga idrottsläkaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
Tandvård
Fråga tandläkaren
 Artikelarkiv

 Själ & psyke » Stress

Stresshantering (1)
Träningsprogram för praktisk stresshantering (1). Sju stresshanteringsfärdigheter

Det följande är ett exempel på ett effektivt program för praktisk
stresshantering som går ut på att lära sig vända negativ stress till
positiv, lära sig effektiv spänningsreglering och aktiv avslappning
så att man kan lita på sin återhämtning, bli närvarande och
upplevande, undvika onödig stress, stanna i kontakt med sina livsmål.

Att träna stresshantering låter kanske märkligt, men faktiskt är det inte bara möjligt, utan också konstruktivt, avdramatiserande och underlättande att betrakta stresshantering som ett träningsprogram.

Det handlar om att träna på mentala och beteendemässigaverktyg
för hantering av olika situationer i vardagen, och för att
långsiktigt förstärka sin stresstålighet och hälsa.

För att göra det här lättbegripligt och praktiskt greppbart har vi
funnit att man kan dela in verktygen (träningsmomenten) i sju
kategorier - 7 StressHanterings-Färdigheter (7 SHF)

Dessa sju är som fack i en verktygslåda. När man har lärt sig
principerna för vart och ett av dem, kan man börja fylla det eller
dem man har störst behov av att förstärka med konkreta verktyg d.v.s.
färdigheter som är situationsspecifika tankar och beteenden.

Det bästa med detta synsätt och arbetssätt - 7 SHF - är
att de sju inte bara är verktyg för att hantera stress bättre, utan
de är samtidigt hörnpelare i konsten att ta hand om sig själv och
leva ett så bra liv som möjligt. Det innebär att om man börjar träna
7 SHF för att man mår dåligt av stress, kan man efter ett tag,
när man mår bättre och har fått kontroll över sin stress, fortsätta
använda samma verktygslåda för att under resten av livet skapa bättre
och bättre livskvalitet i sin vardag, upprätthålla god fysisk och
psykisk hälsa och bevara hög prestationsförmåga.

De 7 verktygen:
1. Aktiv kroppskännedom
2. Aktiv vila
3. Fysisk energihantering
4. Mental egenreglering
5. Autonomi
6. Perspektivförmåga
7. Samhörighet/stöd

1. AKTIV KROPPSKÄNNEDOM
Detta innebär förmåga att uppfatta och förstå kroppens signaler samt
att använda sig av denna kroppsmedvetenhet på ett konstruktivt sätt
för att välja rätt beteende minut för minut. Det krävs en aktiv
kroppsuppfattning för att kunna behandla kroppen väl, ge den det den
behöver.
När detta fungerar orkar vi förbluffande mycket och länge och
mår samtidigt bra.

Aktiv kroppskännedom bygger på tre delförmågor:
a. Uppfatta kroppens signaler
b. Tolka signalerna rätt
c. Reagera och agera

För att (a) ska fungera bra krävs ibland - i synnerhet i stressade
situationer! - att man aktivt lyssnar på kroppen någon sekund då och
då och känner efter hur det står till. Detta kan låta överflödigt,
men faktum är att vi filtrerar bort de flesta signalerna som kroppen
sänder upp till hjärnan. I synnerhet under stress, för stressystemet
stänger av en del av kroppssignalerna på väg upp till hjärnan. Risk
uppstår då för att vi ska få en förvrängd uppfattning om vad kroppen
gör och vad den behöver just nu. Ju mer upptagna vi är med någonting,
desto mindre uppmärksamhet har vi på vår egen kropp.

Är man frisk och i alla avseenden välfungerande fungerar detta ganska
bra av sig själv - vi sväljer när saliv samlas i munnen, vi blinkar
när ögat blir torrt, vi byter kroppsställning när den muskel vi
använt en stund blir trött, vi sätter oss på andra skinkan när den
första tryckts ihop en stund, vi dricker när vi känner törst, vi går
på toaletten när blåstrycket känns, o.s.v., o.s.v.

Så fort kroppen inte mår riktigt bra, inte kan fungera avspänt eller
börjar bli trött/sliten vill det till att man snabbt blir varse detta
så att man kan vidta rätt åtgärder, men det är just då man riskerar
att vara upptagen med något annat om man befinner sig under stress.
Därför är det ofta nödvändigt för personer med en krävande vardag
och de som redan har krämpor och besvär - att träna upp förmågan
att aktivt och ofta avlyssna kroppens behov av små justeringar

Att (b) förstå kroppens signaler är inte alltid så lätt. Utan
grundläggande kunskaper om hur kroppen fungerar är det lätt att
feltolka olika signaler. Vissa av oss har dessutom en benägenhet att
övertolka alla obehagliga kroppssignaler, så att vi genast tror det
är något allvarligt fel. Då slår stressystemet på och så blir det
ändå svårare att lyssna till kroppen på rätt sätt. Bäst fungerar
kroppsuppfattningen om vi har en lugn och avspänd inställning till
vår egen kropp, och lyssnar på den i syfte att få reda på vad man
behöver göra för att hjälpa kroppen må bra i nästa ögonblick (c).
Syftet med att träna upp denna färdighet är ju att vi ska hjälpa
kroppen hitta bästa möjliga reglerläge så ofta som möjligt. Det allra
bästa är om man till och med kan träna upp sin kroppskännedom så pass
att man kan ligga ett steg före trötthetssignalerna. Då agerar man
för att bibehålla bästa möjliga kroppsfunktioner i stället för att
bara reagera när något håller på att bli fel. Man måste kunna
bådadera för att fungera bra i långa loppet.

Den för många människor viktigaste komponenten i (c) är att lära sig
hantera ett verktyg vi kallar Integrerad Spänningsreglering. När vi
anstränger oss mentalt och vill mycket - t.ex. har många bollar i
luften, försöker bibehålla kontroll över krävande situationer, har
höga krav på oss, etc. - uppstår spänningar i kroppen. Dessa
spänningar hjälper oss bara mycket kortvarigt. Många människor har
fastnat i ett onödigt anspänt läge som efter ett tag drar ner
prestationsförmågan. Ibland uppkommer också obehagliga och störande
spänningssymptom som muskelvärk i nacke eller rygg, magkatarr,
tarmkatarr, tennisarmbåge, värk i bröstkorgen, sömstörningar, m.m.

Ett mycket användbart verktyg i första facket i verktygslådan är
alltså att lära sig fortlöpande reglera sin anspänning/stressnivå
rätt i förhållande till vad man håller på med i varje ögonblick.
Detta verktyg ska inte förväxlas med avslappning, men inlärningen
börjar med samma grundträning som för verktygen i nästa fack.

Clas Malmström
Leg.läk.
Klinikchef PBM-kliniken i Stockholm
Stresshantering (1)
Stresshantering (2)
Stresshantering (3)

Clas Malmström   Källa: Medical Link Datum: 01-01-23

Utskriftsformat Tipsa en vän!

Annonser
Kontakta oss
 © Medical Link · All Rights reserved Medical Link 3W AB · Citera oss gärna men ange källan

seo services

garcinia cambogia reviews

bad credit loans