| Föräldrar & barn » Svensk forskning |
Amning
Pressmeddelande från Karolinska Institutet: Amning gör barn mer stresståliga.
|
Spädbarn som ammas klarar stress bättre senare i livet än flaskmatade barn, visar ny forskning från Karolinska Institutet. Resultatet av studien, där närmare 9 000 brittiska barn ingår, presenteras i den vetenskapliga tidskriften Archives of Disease in Childhood
|
Barnen i studien har sedan 1970 deltagit i en stor återkommande befolkningsundersökning i Storbritannien. Relevanta uppgifter har samlats in i samband med barnens födsel och i åldrarna fem och tio år. Föräldrar, lärare, barnmorskor och annan vårdpersonal har fått svara på frågor.
Materialet omfattar bland annat information om barnens födelsevikt, huruvida de fick bröstmjöl eller inte, samt en rad stressrelaterade faktorer, så som depression hos mamma, föräldrarnas utbildningsnivå, socialgrupp och rökvanor.
Barnens lärare ombads också gradera nivån av oro och stress som barnen uppvisade när de nått tio års ålder, på en skala från noll till femtio. Samtidigt fick föräldrarna svara på frågor om familjeproblem av typen skilsmässa eller andra trauman som kan ha påverkat barnen mellan åldrarna fem och tio år.
När alla data hade analyserats visade resultatet inte oväntat att risken för stress och oro var större hos barn vars föräldrar var frånskilda eller separerade. Men barn som hade ammats var signifikant mindre stressade än barn som inte fått bröstmjölk. Flaskmatade barn hade också svårare att klara föräldrars skilsmässa än spädbarn som ammats. Resultatet är statistiskt säkerställt.
Forskarna understryker att studien inte visar att bröstmjölken i sig gör att barnen klarar stress bättre senare i livet. Snarare är den en markör för andra viktiga faktorer när det gäller föräldraskap.
Forskning på djur visar exempelvis att fysisk kontakt mellan mor och barn under barnets första fem dagar i livet kan påverka den neurologiska och hormonella utvecklingen hos barnet, som i sin tur är kopplad till stresstolerans. Amning kan också påverka de nära känslomässiga banden mellan mor och barn, något som kan ge effekter på barnets förmåga att hantera stress senare i livet, tror forskarna.
Projektet är finansierat av the British ESRC Capability and Resilience Network.
Publikation:
"Breast feeding and resilience against psychosocial stress" av S. Mongomery mfl., Archives of Disease in Childhood, online edition, 3 augusti 2006,
Doi: 101136/adc.2006.096826
För mer information, kontakta:
Docent Scott Montgomery, Institutionen för medicin, Solna,
tfn 070-46 125 97, e-post scott.montgomery@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95,
e-post katarina.sternudd@ki.se
-
Källa: forskning.se
Datum: 06-08-14
|
|
|
Utskriftsformat
Tipsa en vän!
