Google
Web medicallink.se primavi.se vaccination.nu
 PRIMAVI
Mat & dryck
Fråga dietisten
Råd/Reflektioner
Matlexikon
Näringslära
-Livsmedelsgrupper
-Vegetabiliskt
- Färskpotatis
- Frukt & grönt: förvara
- Havre
- Köksträdgården
- Olja: flera sorter
- Örtkryddor
- Råg
- Svamptider
- Torkade frukter
-Kosttillskott
-Superfruits
Hälsa
-Bantning & Vikt
-Risker med mat
-Kosthållning
Svensk forskning
Matlagning
-Kött & grönt recept
-Vegetariska recept
-Ingredienser
Drycker
Träning & idrott
Fråga personliga tränaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
 Föräldrar & barn
Barn
Graviditet
Svensk forskning
Sex & relationer
Hälsa/Sjukdom
Familj/Relationer
Manlig sexualitet
Kvinnlig sexualitet
Homo- & bisexualitet
Transexualitet
Sexuella företeelser
Svensk forskning
Njutning & skönhet
Själ & psyke
Hälsa
Stress
Samhälle
Träning & idrott
Fråga idrottsläkaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
Tandvård
Fråga tandläkaren
 Artikelarkiv

 Mat & Dryck » Vegetabiliskt

Färskpotatis
Sätt flera sorters potatis

Nu är det hög tid att förbereda sommarens potatisskörd. Sätt gärna både tidiga och lite senare sorter så har du fin potatis hela sommaren. Om du vill njuta av färskpotatis redan till midsommar, förgro då först några potatisar och odla dem sedan i en stor kruka eller balja. Använd bara kontrollerad sättpotatis. Då är chansen betydligt större att slippa sjukdomar som skorv, rost och bladmögel.
Att få ta upp den egenhändigt odlade potatisen hör till sommarens verkliga höjdpunkter för alla hobbyodlare. För att få bästa resultat är det dock viktigt att tänka på vilken sort man väljer, hur man sätter potatisen och hur jorden ska vara beskaffad.

Sätt både tidig och sen potatis
Sätt både tidiga, medeltidiga och sena sorter. Då kan du skörda fin potatis från försommaren till hösten. Tidiga och bra sorter är bland annat Minerva, Rocket och Maria medan Pentland Javelin och Ukama är medeltidiga. King Edward, mandelpotatis och Matilda är bra sena sorter. Dit hör också två nykomlingar på potatismarknaden - Rosamunda och Asterix, båda med rödaktigt skal.

Fast eller mjölig
Vill du ha fast potatis, välj då t.ex. Maria, Maries Bard, Minerva, Cultra, Ukama eller Asterix. Till de mer mjöliga sorterna hör däremot King Edward, tidig Puritan, Rosamunda och Matilda. Läs på etiketten på säcken.

Maria är gul till färgen. Cultra påminner om King Edward men är färdig några veckor tidigare. Pentline Javelin har en utpräglad smak av färskpotatis och är perfekt till bland annat potatissallad. Du som inte gillar potatis som kokar sönder, satsa på Ukama.

Dela sättpotatis med grannarna
De flesta säckar med sättpotatis innehåller fem kilo, vilket ger upp till femtio kilo potatis, beroende på sort och hur tidigt man tar upp dem. Detta kräver i sin tur ett potatisland på cirka 25 kvadratmeter. Att få plats med flera sorter kan därför vara svårt.

Varför inte gå ihop med grannarna i en "potatispool" och dela upp säckarna? Då kan flera få njuta av olika sorts potatis. När du sedan planterar ut de olika potatissorterna, var noga med att märka upp landet så att du vet vilken sorts potatis som står var.

Förgro om du vill ha tidig skörd
Om du vill skynda på skörden, förgro då potatisarna en eller ett par veckor. Lägg dem i en papplåda eller i äggkartonger och låt stå ljust (dock inte i solljus) i rumstemperatur. Efter en tid blir potatisarna gröna, vilket inte gör något när det gäller sättpotatisar, eftersom de inte ska ätas. När de små mulliga, gröna skotten blivit ca en halv centimeter är det dags att plantera ut dem, förutsatt att jorden har en temperatur av minst 8 grader.

Om du istället vill vänta på skörden till lite senare på sommaren, sätter du potatisen utan att först förgro den.

Använd bara kontrollerad potatis
Potatis är känslig för sjukdomar, bland annat potatiskräfta, skorv, rost och bladmögel. Köp därför bara kontrollerad sättpotatis. På påsen finns då en plombering som visar att potatisen är godkänd av Statens Utsädeskontroll. Annars kan det finnas risk för att potatisen bär på sjukdomar som kan förstöra jorden flera år framöver.

Jorden är lika viktig som potatisen
Medan potatisen förgror, gräv om jorden till ca 20 cm djup, så att den blir lucker och väldränerat. Välj helst en del av kökslandet där du inte har odlat potatis de senaste tre-fyra åren. Grundgödsla med t.ex. brunnen stallgödsel. Om du har lerjord, blanda då upp den med barkmull, sand och kompost så att den blir lucker. Potatislandet ska däremot inte kalkas, eftersom potatis trivs bäst i sur jord.

Gör sedan fåror på cirka 60 cm avstånd från varandra och lägg ut potatisarna på rad - 30 cm avstånd är lagom. Var försiktig så att inte groddarna skadas. Sätt potatisarna med ovansidan uppåt, dvs. den sida som har flest groddar. Täck med ungefär 5 cm jord.

Luckra, kupa och vattna
När blasten sedan visar sig är det dags att kupa, dvs. man ser till att det kommer tillräckligt med jord runt plantorna för potatisen att växa i. Vattna gärna potatisen vid torrt väder, ända tills den börjar blomma. Då växer den till sig bättre. Ha också en täckduk till hands att skydda mot kyla.

En vecka efter blomningen är det dags att ta ett försiktigt spadtag i jorden för att ta upp de första tidiga potatisarna. Sedan är det bara att njuta av de små tunnskaliga knölarna.
- Men det finns potatis som aldrig blommar, upplyser man på Stubbetorps Potatis utanför Motala. En sådan sort är Minerva. Då får man gräva första gången lite på känn. Ungefär en månad efter det att man satt potatisen brukar vara lagom att ta upp de första småpotatisarna.

Odla midsommarpotatisen i kruka eller balja
Om du vill odla potatis på balkongen eller uteplatsen, använd då en stor dränerad kruka eller hink som inte släpper igenom ljuset och fyll med trädgårdsjord ca 10 cm. Sätt en eller flera förgrodda potatisar, beroende på hur stort kärlet är. Täck med jord så att potatisen täcks endast 5 cm. Ställ soligt och varmt och ta gärna in kärlet över natten. Vattna så att jorden är lagom fuktig. Fyll på med mer jord när blasten börjar komma upp. Fyll sedan på med mera jord i takt med att blas-ten växer, tills hela krukan eller hinken är fylld. Låt stå varmt och ljust, gärna i ett växthus eller mot en solig vägg, dock inte varmare än 30 grader. Ta helst in plantorna på natten.

Ät inte grön potatis
Lagra potatisen mörkt och svalt, helst runt 5º C. Ät aldrig potatis som har gröna fläckar. Sådan potatis har utsatts för solljus. Därmed kan den innehålla höga halter av det giftiga ämnet solanin, som inte förstörs vid kokning och som i stora mängder kan orsaka illamående och magont. Släng hela potatisen - det räcker inte med att skära bort endast de gröna fläckarna. Själva grönfärgningen beror på att potatisen samtidigt bildat klorofyll, som i sig dock är ofarligt.


* Potatis kommer ursprungligen från Peru i Sydamerika, där den odlats i flera tusen år. Till Europa togs potatisen av portugiserna

* Till Sverige kom potatisen med Jonas Alströmer på mitten av 1700-talet.

* Ca 1.600 olika sorters potatis odlas runt om i världen.

* Den övre delen på potatisen kallas kronände och nederdelen navelände. De flesta "ögonen", dvs. där groddarna växer ut, sitter i kronänden.

* Det latinska namnet är Solanum tuberosum. Potatis är släkt med tomat.

För dig som vill läsa mer om potatis:
www.smak.se
www.livsmedelssverige.org

www.stubbetorppotatis.nu


Gunilla Wernar   Källa: PrimaVi Datum: 00-05-08

Utskriftsformat Tipsa en vän!

Annonser
Kontakta oss
 © Medical Link · All Rights reserved Medical Link 3W AB · Citera oss gärna men ange källan